Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan.

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande.

I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras Individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Barn har andra behov än vuxna vilket inte alltid beaktats i vårt samhälle och vården. Barn har haft en låg ställning i sjukvården men den har stärkts allt mer. Idag vårdas de flesta barn på särskilda barnavdelningar och deras föräldrar får vara nära sina barn. Barns rädsla för sjukhusvård varierar med deras ålder och mognad. Syftet med detta arbete var att få förståelse för barns och föräldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns Individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Problembeskrivning: De kvinnliga affärsresenärerna är en förhållandevis liten men växande grupp. Det är oklart om denna grupp har speciella behov under sina hotellvistelser, hur denna grupp upplever hotellmiljöer och om dessa behov kan tillfredsställas genom anpassade hotellprodukter. En annan faktor som bör undersökas är om och hur kvinnornas familjesituation har inverkan på dem under tjänsteresor och därmed även hotellvistelser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur hotell kan tillfredsställa de kvinnliga affärsresenärers behov genom anpassade hotellprodukter och vilka faktorer som i så fall ligger bakom behovet av dessa produkter. Frågeställning: Vilka kritiska faktorer kan identifieras för kvinnliga affärsresenärers trivsel under hotellvistelser? och Finns det ett behov av att ha specialiserade produkter till kvinnliga affärsresenärer? Metodansats: Vi har valt att ha en deduktiv ansats genom att vi först har skapat analysverktyg i form av teorier kring kundtillfredsställelse och genus.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnära för mina elever bidrog till att jag, när jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssätt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det är viktigt att utgå från elevers olika individuella förutsättningar, göra lektionerna vardagsnära, meningsfulla, varierande och även gärna lustfyllda. Forskningen visar även på kommunikationens betydelse, särskilt vikten av att kommunicera så att eleverna förstår både vad de förväntas lära och vad de kan utveckla.Detta examensarbete är skrivet utifrån ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestående av såväl observationer, intervjuer, samtal och enkäter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt gynnar alla elever, inte minst de svaga då det ger många möjligheter till att låta eleverna uppleva och upptäcka. Lärarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehållet. De menar också att ett laborativt arbetssätt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgå från de enskilda elevernas Individuella behov..

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation.Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning där sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gått på det individuella programmet och därefter påbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien är att ta reda på vad som motiverar elever på det individuella programmet med fokus på hur elever uppfattar föräldrars möjlighet att påverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. Därefter läggs fokus på hur respondenterna upplever att deras föräldrar hjälpt dem i studierna samt föräldrarnas betydelse för studiemotivationen.