Syftet med examensarbetet var att se om lärarna anser att deras arbete har förändrats något sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjälp av intervjuer med fem lärare på en 7-9-skola. Lärarnas arbete på skolan har förändrats, dock inte särskilt mycket då flera av lärarna redan före IUP skrivit protokoll från sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden därför inte är så stor. Den skillnad som dock finns är att alla nu använder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som är intressant i studien är det faktum att de intervjuade lärarna ofta inte direkt nämner att IUP är framåtsyftande, något som Skolverket menar är det viktigaste med IUP, dock blir målen som man tar fram tillsammans med elev och vårdnadshavare av framåtsyftande karaktär..

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Denna rapport är resultat av en studie som utförts på Kappa Kraftliner i Piteå där vi jämfört två separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger på de olika metoder som använts vid de två utvecklingsprojekten. Närmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och låg tilltro till systemen. Att skräddarsy ett informationssystem kan bli både kostsamt och resurskrävande. Alternativet är att använda sig ett standardiserat system.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer.

För många av dagens kunskapsintensiva företag uppkommer det en problematik vid utformandet av belöningssystem. Detta då deras output inte kan kvantifieras med finansiella mått. Ett exempel på en verksamhet med detta problem är FoU-avdelningar. Vårt syfte med denna studie är således att beskriva och analysera hur belöningssystem utformas i FoU-avdelningar. Vår teoretiska referensram och sedermera analytiska underlag, baseras på en kombination utav Thompson & Stricklands och Cummings & Worleys teorier kring belöningssystem.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

Kinesiska myndigheter återkommer ständigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utländska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist på demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer på orterna Xiangyun och Midu följer upp på tidigare undersökningar av den äldre generationen på samma platser, samt undersöker vilken av ovanstående brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar på vissa generationsskillnader, men även på att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhållningssätt till politiskt styre över det demokratiska alternativet..

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.