2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både Individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att analysera vad som ses som avvikande respektive normalt inom de rådande diskurserna kring polygami samt synliggöra maktordningarna inom dessa diskurser. Uppsatsen bygger på en diskursanalys med poststrukturalistiska och queerteoretiska perspektiv som förståelseram. Det empiriska materialet utgörs av 42 texter publicerade i storstads- och landsortspress mellan 2013-01-01 och 2013-03-15. Materialet analyserades i tre steg genom en metod inspirerad av Fairclough vilket mynnade ut i tre rådande diskurser och tillhörande motdiskurser. Den första rådande diskursen utgörs av den normala synen på polygami som en ojämställd samlevnadsform som stärker mannens överordning i ett patriarkalt samhälle.

Uppsatsen är en komparativ studie om läsundervisningen i två klasser i Sverige och Danmark. Den danska läroplanen, Fælles Mål, 2009, har tydligare riktlinjer angående läsning, vilken vi har jämfört med den svenska läroplanen, Lgr11. Två rapporter om elevers läskunnighet sammanfattas i uppsatsen. Delar av rapporterna har lyfts då vi anser att dessa är betydelsefulla för elevers läsning. Till exempel har vi redogjort för betydelsen av olika läsmaterial och Individuell läsning.

This is a study on individual development plans (IDPs) in pre-school and their relationship with the teaching performed. Skolverket does not mention the IDPs in their steering documents for pre-school, and have in a separate memo discouraged from the use. Yet reports show that many of the pre-schools in Sweden are using IDPs. Teaching in pre-school is expected to be a mixture of care and learning without clear boundaries to the scientific topics pre-school aims to introduce children to. The purpose of this study is to investigate if the use of IDPs affect the teaching in pre-school.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande.

Denna studie handlar om lärares förhållningssätt där syftet är att beskriva och analysera vilka strategier lärare använder för att utmana elevens lärande. Studien baseras på kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelärare. Vi valde att hämta vårt empiriska material på olika skolor med hopp om att få kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur läraryrket styrs utifrån gällande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlärningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio är två redskap för läraren i syfte att dokumentera elevens lärande och utveckling.

Bakgrund: Njurarna har en mängd livsviktiga funktioner såsom bl.a. reglering av kroppsvätskornas sammansättning, styrning av elektrolytbalansen och bildning av röda blodkroppar. Hemodialys är en behandling där kroppen renas från slaggprodukter och överflödig vätska tas bort. Sjukdomen kräver även diet- och vätskerestriktioner. Behandlingen är både tidskrävande och påfrestande för kroppen vilket leder till att patientens hela livssituation påverkas.Syfte: Syftet var att beskriva hemodialyspatienters upplevelse av sin livssituation.Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att patienternas livssituation påverkades.

Bakgrund: Missfall är en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen är Individuell och kan innebära ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige är det vanligt att kvinnor som fått missfall blir inlagda på en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd från sjuksköterskan vid missfall.

Diskriminering kan ske både på Individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån.

Ålderns påverkan vid behovsbedömning gällande insatsen särskilt boende är ett relativt outforskat område. Den forskning som finns har störts fokus på andra påverkansfaktorer som exempelvis kön och riktlinjer. Syftet med denna studie är att, utifrån biståndshandläggares uppfattningar, föreställningar och åsikter, analysera och beskriva om och i sådant fall hur faktorer som ålder påverkar bedömningen gällande bistånd i form av särskilt boende.Studien utgår ifrån teoretiska begrepp, vilka är, ålderism, gräsrotsbyråkrat och intersektionalitet.  Denna studie har utförts genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervju. Studien utgår, som nämnts, från ett biståndshandläggarperspektiv och deras uttalanden visar på att ålder kan ha både en positiv och negativ påverkan för brukaren vid behovsbedömning.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares tankar om det nya uppdraget med Individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrån två olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förändringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av Individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar också på hur det nya verktyget förhåller sig till utvecklingssamtalet och Individuell planering och dokumentation. Utifrån Skolverkets allmänna råd för Individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med Individuella utvecklingsplaner är tänkt att se ut.För att kunna belysa vårt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lärare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika årskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lärarnas tankar angående införandet av de Individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat på att lärarnas tankar om det nya uppdraget på många sätt är delade.

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering.

Den största förändringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lärare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mäta elevers och lärares attityder till valfriheten i skolan. Den består av ett antal påståenden som elever och lärare skall instämma i eller ta avstånd från på en femgradig skala. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning på totalt fem gymnasieskolor i tre skånska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.