Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet pÄ Fadime Sahindal utifrÄn ett feministiskt postkolonialt angreppssÀtt. Det Àr frÀmst tre huvudfrÄgor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld i media? Beskrivs de enligt stereotypa förestÀllningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frÄgan Àr hur förövare av hedersrelaterat vÄld beskrivs?Den tredje och sista frÄgan Àr att se vilken/a synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor analyserades artiklar frÄn Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen anvÀndes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strÀvade mot individuell frihet. Denna frihet Àr starkt sammankopplad med "svenskhet".

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lÀrarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas sjÀlvbild och fortsatta skrivutveckling. För att fÄ sÄ bred bild som möjligt av fenomenet anvÀnde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever pÄ gymnasiet med en spridning frÄn första till tredje Äret. Jag fann att eleverna vill ha respons pÄ sina texter. De lyfte fram den lÀrande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthÄllighet pÄ taktisknivÄ inte Àr tillrÀckligt utan bör vara mer flexibelt sÄ att den Àven passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstÄnd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vad trovÀrdig uthÄllighet Àr. Att utreda om tre dygns uthÄllighet pÄ taktisk nivÄ Àr tillrÀckligt eller om denna bör utökas till mer Àn tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som stÄr skrivet i olika dokument frÄn Försvarsmakten vilka styr uthÄlligheten. Det beskrivs Àven hur Försvarsmakten avser att uthÄlligheten skall se ut i framtiden.

Anledningen till vÄrt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr sprÄket Àr en viktig del.Metoderna vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var förutom litteratursökning, enkÀter med skriftliga intervjufrÄgor samt observationer. I vÄr studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmÄlsstöd för barn med annat modersmÄl Àn svenska. Om detta var bÄde pedagoger och författare samstÀmda i sin övertygelse.Har barnen en bra grund att stÄ pÄ, tar de till sig kunskap pÄ ett bÀttre sÀtt och kan lÀttare fÄ kamrater. Ger vi barnen en sprÄkligt rik miljö dÀr de tillÄts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar pÄ dem, dÄ sker oftast en god sprÄkutveckling i det svenska sprÄket.

Detta examensarbete handlar om att införa populÀrkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig pÄ att fÄ eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. PÄ detta sÀtt fÄngade jag deras uppmÀrksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrÄn filmen. Genom att anvÀnda mig av frÄgestÀllningar utifrÄn filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap. Metoden jag anvÀnt Àr att utifrÄn ett kvalitativt angreppssÀtt försöka förstÄ hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrÄn naturvetenskapliga frÄgestÀllningar. Resultat av undersökningen visar att genom att anvÀnda sig av sagofilm i relation till relevanta frÄgestÀllningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap..

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara pÄ dess frÄgestÀllningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling Àr en direkt inspiration ifrÄn utvalda kapitel frÄn Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprÀtthÄllandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga sprÄket som en reflektion av en skribents vÀrderingar och allmÀnna vÀrldsbild. Genom att analysera den sprÄkliga framstÀllningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhÀllelig kontext söker uppsatsen att besvara frÄgestÀllningar kring vÀrderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgrÀnsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frÄgestÀllningar som stÀmmer vÀl in pÄ det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras pÄ..

Syfte med vÄrt examensarbete Àr att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns nÄgra samband mellan elevernas talradsfÀrdigheter och de benÀmnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och Àven nÄ vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast pÄvisa tendenser dÄ vÄr studie Àr relativt liten och dÀrför inte gÄr att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfÀrdigheter Àr till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfÀrdigheter till att ÀndÄ nÄ framgÄngar inom divisionen..

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med denna studie Àr att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett förÀldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger förÀldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur förÀldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex förÀldramöte och mÄnadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmÀnhet inbjuder förÀldrarna till samverkan, frÀmst rörande det enskilda barnet. FörÀldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).