Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare pÄ hur detta samarbete kan tÀnkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet Àr Oceanbryggeriet, Gamla SlottskÀllans Bryggeri, Kallebryggeriet och OppigÄrds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudomrÄden undersökts: samarbetsomrÄden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder pÄ att det samarbete som sker Àr av primÀr informell struktur, men att föreningen Sveriges SmÄbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Det milita?ra anva?ndningsomra?det fo?r IT a?r inte bara det fo?rsta utan a?ven ett av de mest drivande. Beslutssto?dsystem inom detta omra?de har en naturlig roll da? beslut ofta beho?ver tas snabbt, med risk fo?r allvarliga konsekvenser. Fo?r att ta dessa beslut sto?djer den Svenska Fo?rsvarsmaktens beslutstagare sig pa? analyserad information fra?n Underra?ttelsetja?nsten.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vÄrd- och omsorgsverksamheter som bedriver vÄrd utifrÄn socialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation. UtifrÄn syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen pÄverkar kommunikationen pÄ arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara frÄgestÀllningarna valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vÄr studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom Àldreomsorgen.

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en uppfattning om hur och pÄ vilket sÀtt lÀraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrÄn ett bedömnings- och betygssÀttningsperspektiv. VÄr fokus lÄg pÄ matematik kurs A pÄ gymnasiet. Undersökningen baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med lÀrare och 102 kvantitativa enkÀtundersökningar pÄ elever. VÄrt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lÀrare överlag tyckte det var svÄrt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav vÄra slutsatser var att det fanns lÀrare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmÄl dÄ dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillrÀcklig utstrÀckning..

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmÄga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfÀlligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Detta finns Àven uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 dÀrgemensamma operationer sÀrskilt skall uppmÀrksammas pÄ övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebÀra att antalet övningar, dÀr förmÄgan till gemensamma operationersÀrskilt övas, borde vara ett par stycken. SÄ Àr dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnÀra omrÄden samordnas inte med markstridskrafterna alls, dÀremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

En sammanfattande rapport över de lĂ€rdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid NĂ€rpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. omrĂ„den som konsult-klient förhĂ„llandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Syftet med detta projekt har varit att se om det gÄr att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp lÄtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. TvÄ lÄtar har arrangerats och spelats in helt och hÄllet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av lÄtarna jÀmförs sedan med hjÀlp av sex mÀtpunkter. De olika versionerna Àr lika varandra, men Àr inte exakta kopior. Datorinspelningarna Àr vÀlstÀdade och exakta medan liveinspelningarna Àr mindre vÀlstÀdade och stundvis grötigare. .

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. FrÄgor som hur man översÀtter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts dÀr en grupp ljudstuderande har fÄtt i uppgift att med fria medel skapa ett lÀte Ät en visuellt Ätergiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frÄgor i ett formulÀr. Sex testdeltagare har lÀmnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har ocksÄ lÀmnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Bakgrund:Kreativitet har fÄtt en viktig roll i hur företag vÀljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fÄtt en central roll dÄ arbetsbördan ökat och det stÀllts ökade krav pÄ tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan pÄ individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vÄrt intresse att vidare studera relationen mellan dessa tvÄ koncept bland individer som Àr verksamma inom en kreativ branch. Studien Àmnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer pÄ svenska reklambyrÄer.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management.

SyfteSyftet har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lönen för idrottslĂ€rare i Stockholmsregions grundskolor. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur efterlevs ÖLA 00 ute pĂ„ de utvalda grundskolorna, enligt idrottslĂ€rare och rektorerna?? Vilka faktorer pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas löner pĂ„ de utvalda grundskolorna, enligt idrottslĂ€rarna och rektorerna?? Finns det skillnader mellan vilka faktorer som idrottslĂ€rare och rektorer anser pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas löner pĂ„ de utvalda grundskolorna?? Kan humankapitalteorin förklara vilka faktorer som pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas löner?MetodVi har anvĂ€nt oss av en enkĂ€tundersökning dĂ€r majoriteten av frĂ„gorna var kvantitativa med fasta svarsalternativ men vi hade ocksĂ„ nĂ„gra kvalitativa frĂ„gor för att fĂ„ öppnare svar. VĂ„rt urval bestod av idrottslĂ€rare och rektorer ifrĂ„n 55 utspridda kommunala grundskolor i 25 kommuner i Stockholmsregionen. Dessa samarbetade med Idrottshögskolan avseende den verksamhetsförlagda utbildningen under Ă„r 2004.