Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.

Den hÀr uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den pÄverkar sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen Àr baserad pÄ Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? lÀnken mellan regionalt tillvÀxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de bÄda sektorerna idag Àr sÄ svagt Àr att det regionala tillvÀxtarbetet och frÀmst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svÄrare för de kommunala planerarna att omsÀtta utvecklingsprogrammen och dess innehÄll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgÄngspunkt i det konstaterandet Àr uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att anvÀnda sig av regionplanering enligt PBL för att stÀrka sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgÄr frÄn en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar tvÄ olika sÀtt att se pÄ och hantera regional utveckling.

I denna uppsats har jag undersökt vad egenföretagare pÄ landsbygden ser som begrÀnsningar i sitt företagande. Intresset för detta omrÄde vÀcktes under kursen entreprenörskap för landsbygdsutveckling, dÀr Sveriges lantbruksuniversitet gjorde ett samarbete med Uppsala kommun i och med arbetet med deras nya utvecklingsplan. Samarbetet utfördes genom att studenterna höll i ?Landsbygd 2.0? workshops pÄ Uppsalas bygder. Studien utgörs av tre kvalitativa intervjuer med en företagarförening och tvÄ egenföretagare.

Stroke Àr i sÀrklass en av de vanligaste sjukdomarna och mÄnga tusentals mÀnniskor drabbas varje Är. NÀr det gÀller omvÄrdnad av patienter med stroke har sjuksköterskan en central roll och det Àr viktigt att de omvÄrdnadsinsatser som ges till patienter med stroke Àr individuellt anpassade till varje enskild patient. Det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter med stroke att ta hÀnsyn till i rehabiliteringsarbetet. Idag vÄrdas fler och fler strokepatienter pÄ stroke-enheter i stÀllet för pÄ annan vÄrdavdelning. En stroke-enhet Àr en slutenvÄrdsenhet som tar hand om patienter med stroke, dÀr den specialistinriktade sjukvÄrden drivs av ett multidisciplinÀrt team.

BakgrundVanliga orsaker till att en person fÄr en tarmstomi Àr bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De tvÄ vanligaste typerna av tarmstomier Àr ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation pÄverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen Àr en individuell process och kan krÀva mycket av patienten och nÀrstÄende. En tarmstomi kan ge kÀnsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rÀdsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan pÄverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i sÄ fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förÀndras och pÄverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmÄgor, hÀr tillÀmpat pÄ det centrala innehÄllet geometri Är 4-6.Teori: Studiens avsikt Àr att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förstÄelse av geometriska begrepp och dÀrigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det hÀr arbetet dels ett verktyg för att synliggöra pÄ vilka skilda sÀtt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man frÄn deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförstÄelsen och dÀrmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin Àr den lÀrandeteorin som utgör referensram för elevers lÀrande i den hÀr studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vÄr egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

I den hÀr examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmÄgor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt Àven hur uppgifterna Àr formulerade. Studiens resultat visar att, Àven om alla kognitiva förmÄgor bedöms, Àr faktakunskap den kognitiva förmÄga som frÀmst mÀts i de undersökta proven och uppgifterna..

Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga hur pedagoger i en vÀstsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger arbetet med IUP?? Hur involveras elever?? Hur involveras förÀldrar?? Hur kan IUP vara ett ?levande dokument? i det dagliga arbetet?? Vilken kompetensutveckling har lÀrarna fÄtt och vilken kompetensutveckling Àr de i behov av?Metod: Vi har valt att besvara vÄra frÄgestÀllningar dels genom litteraturgenomgÄngen och dels genom en enkÀtundervisning riktad till klasslÀrare i Är 1-6. Vi har valt att genomföra en enkÀtundersökning som Àr dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lÀmpligast med tanke pÄ vÄrt syfte.Resultat:Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmÀnna rÄden. De anser att genom att arbeta med IUP blir mÄlen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger vÀrdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bÀttre.

Today there is still irrelevant pay differential in society. In Sweden in 2010, the average pay differential was 15,4 percent between the sexes. Only 0,8 percent better than EU:s average.In Sweden the individual salaries increasingly have begun to characterize the Swedish labor market. Based on this, the aim of this study is to highlight the issue of equal pay between men and women from the perspective of individual salary. This would also been doing with a background in the regulatory environment of equal pay.When it comes to equality between women and men it is the area of labor law in EU who is the most developed and in Sweden this is the area who is most affected by EU law.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

BakgrundVanliga orsaker till att en person fÄr en tarmstomi Àr bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De tvÄ vanligaste typerna av tarmstomier Àr ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation pÄverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen Àr en individuell process och kan krÀva mycket av patienten och nÀrstÄende. En tarmstomi kan ge kÀnsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rÀdsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan pÄverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i sÄ fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förÀndras och pÄverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Denna studie kretsar kring tre andrasprÄkselevers samtal om texter. Studien Àr inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andrasprÄkselever? Hur pÄverkar elevers textsamtal kvaliteten pÄ skriftlig produktion av berÀttande text? Vad kan jag som lÀrare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som anvÀnts Àr dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framvÀxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som anvÀnts Àr dels utifrÄn Holmberg & WirdenÀs (2010) och dels utifrÄn Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men ocksÄ avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berÀttelse kan utvecklas.

Syfte: Studiens syfte var att belysa stödet till barnsjuksköterskor som varit delaktiga i vÄrden av ett döende barn och vid ett barns bortgÄng. Bakgrund: Barnsjuksköterskor som har vÄrdat ett döende barn eller varit med vid ett barns bortgÄng upplever mer kÀnslomÀssig stress och uppfattar stödet och handledningen som erhÄlls efter ett barns bortgÄng som inadekvat. Forskning har visat att barnsjuksköterskor mestadels söker, och finner stöd hos sina kollegor och att mer professionell guidning skulle vara fördelaktig i deras roll som barnsjuksköterska. Design: Författaren anvÀnde kvalitativ design till denna studie. Totalt sex intervjuer med legitimerade barnsjuksköterskor utfördes pÄ tvÄ lÀnssjukhus i Sverige.

Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och trĂ€na ett skyttekompani i framtiden inom nĂ„gra omrĂ„den. Den skall med hjĂ€lp av nĂ„gra av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna ge svar pĂ„ hur vi organiserar, utbildar och trĂ€nar idag samt analysera om nĂ„gra förĂ€ndringar bör ske för att skapa ett bĂ€ttre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna; ledning, rörlighet och uthĂ„llighet. Uppsatsen har tagit sin utgĂ„ngspunkt i bland annat ArmĂ©ns utvecklingsplan och studien Verkan Mot MarkmĂ„l. Litteraturstudier har Ă€ven genomförts av andra studier och dokument. Även tvĂ„ stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagslĂ€get respektive framtiden för ett skyttekompani.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.