Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUPVåra frågeställningar är:- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..

Antalet väpnade butiksrån ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstå drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ?hjälpare? kan stödja drabbade. Studiens upplägg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien är en del av projektet ?Traumatisk Stress i Arbetslivet?.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Uppsatsens syfte var att studera ungdomars erfarenhet av individanpassad öppenvårdsbehandling. Mer specifikt hur ungdomarna upplevde att behandlingsarbetet anpassades efter deras behov med utgångspunkt i följande frågeställningar:På vilket sätt upplevde ungdomarna att behandlingen var utformad efter deras behov?Vad hade kontaktpersonerna för betydelse för ungdomarnas behandling?På vilket sätt upplevde ungdomarna att de hade inflytande och möjlighet att vara delaktiga och påverka sin behandling?En kvalitativ ansats har använts för uppsatsens utformande och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem stycken ungdomar med tidigare erfarenhet av individanpassad öppenvårdsbehandling. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av de teman som framträdde vid en innehållsanalys. Dessa teman var: Min tid, Att våga öppna upp sig, Att ta ansvar för sin delaktighet samt Redo att gå vidare?Resultaten visade att samtliga ungdomar haft en positiv upplevelse av sin behandling.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete..

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om färgupplevelse av vegetation. För att få ytterliggare kunskaper som utvecklar färgförståelsen vid gestaltning av miljöer där vedartad vegetation är ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevärden inklusive färgen på olika avstånd och under skilda årstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen färg och är en undersökning av upplevd färgperception i skogsbestånd. Huvudfrågorna som behandlas är: Vad händer med vår färgperception samt vårt känsloliv när ett vegetationssystem betraktas och hur mycket påverkar avståndet till objektet vår upplevelse? Dessutom berörs hur människan påverkas av den färgförändring som sker med årstidsväxlingarna samt den roll artsammansättningen spelar för färgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Idag finns det i Sverige fyra olika miljöcertifieringssystem. Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM. BREEAM är det som är bäst lämpat för vår studie. Rapporten kommer att undersöka om BREEAM är tillräckligt omfattande för att avgöra den verkliga energiåtgången och miljöpåverkan för aluminium-, PVC- och träfönster. Rapporten visar att BREEAM är tillräckligt omfattande vid materialbedömningar, dock finns det en risk att man får ett sämre betyg då BREEAM vanligtvis arbetar med att göra en genomsnittlig bedömning av olika fönstermaterial. Därför kan man som individuell leverantör få ett sämre betyg än vad man kanske förtjänar.Efter jämförelse mellan de olika materialen visar det att aluminium har mest miljöpåverkan vid en primärtillverkning.

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Personer som lever med blodsmitta blir en allt vanligare patientgrupp i sjukvården och bemötandet från vårdpersonal kan upplevas som både positiv och negativ. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur personer som lever med blodsmitta upplever bemötandet från vårdpersonal. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att bli avvisad, att bli märkt och kränkt och att få kärlek, uppmärksamhet och känna tillit. Personer kände sig avvisade och ignorerade på grund av sin sjukdom och kände att de inte fick den uppmärksamhet och förståelse som de behövde.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Sjukdom i hjärta och kärl har ökat och är i dag orsak till störst antal dödsfall och sjuklighet i Sverige. Hör till de livsstilssjukdomar som ökar. Den här studien belyser personers upplevelse av livsstilsförändring till följd av sjukdom i hjärta och kärl och beskriver ett inifrån perspek-tiv. Den utvecklar förståelse för hur förändringen påverkar personen och livet och för att hitta rätt metoder i att stödja och motivera till att förändra sin livsstil. Studiens syfte var att genom en systematisk litteratursökning beskriva personers upplevelse av att förändra livsstil till följd av hjärt- och kärl sjukdom.

I det här arbetet undersöks högpresterande gymnasisters upplevelse av genrepedagogik och cirkel­modellen. I samband med detta studeras även elevernas litterära metaspråk, med fokus på vilken typ av begrepp de själva anser sig behärska och inte.Det ena syftet är att se huruvida genrepedagogiken, som ursprungligen utvecklades som ett stöd i andraspråksinlärningen för barn i grundskoleåldern, även stöttar hög­presterande gymnasister och om den i sådant fall behöver anpassas till dem. Det andra syftet är att kartlägga vilken typ av litterära begrepp eleverna anser sig förstå och använda, för att få insikt i vad undervisningen ska rikta in sig på.För att genomföra undersökningen har cirkelmodellen implementerats i en elevgrupp, vilket resulterade i en litterär analys. Eleverna har fått besvara två enkäter, den ena undersöker elevernas upplevelse av cirkelmodellens olika delar, den andra undersöker de begrepp eleverna anser sig förstå och använda. Tre elever valdes sedan ut för enskilda samtal där de fick resonera kring den första enkäten.       Resultaten visar att högpresterande gymnasister generellt har en positiv upplevelse av genrepedagogik och cirkelmodellen.