Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för forskares åsikter kring ettspråkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vår resultatanalys. Vår teoretiska utgångspunkt ärCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt somligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på olika sätt beskriversin undervisning i svenska som andraspråk.METOD: Vi använder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen är baserad på åtta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vår forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar på ett språkutvecklande sätt med hjälp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgångspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för många pedagoger påverkas av tidsbristdär alla elever inte får den hjälp de är berättigade till..

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.

Syftet med följande studie är att få en bild av hur svensklärare på gymnasiet ser på skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa på de bakomliggande traditioner som formar lärarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens värde utifrån ett material som består av halvstrukturerade djupintervjuer med två lärare. Resultatet uppvisar fyra olika skäl till varför man ska använda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, språkutveckling och eleverna som samhällsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lärarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i ämneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiämne..

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.

Uppsatsen handlar om hur likvärdig undervisning i idrott och hälsa som eleverna i två femteklasser kan ha fått under sina första skolår och deras förutsättningar att nå uppnåendelmålen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkät- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas inställning till, färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Eleverna på skola A undervisas av sin klasslärare medan eleverna på skola B har en lärare med kompetens i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att jämföra om eleverna får möjlighet till en likvärdig utbildning inom ämnet.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på missuppfattningar och lärares arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa.Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är:- Vad är elevers syn på bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsäkringar i 11 kap. 1 § försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln åsyftade att stärka rätten för personer med funktionsnedsättning att teckna personförsäkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmässiga bedömningar där hela grupper av personer med funktionsnedsättning generellt fick avslag av försäkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebär att försäkringsbolagen endast får neka någon att teckna försäkring när det finns särskilda skäl för ett sådant avslag, såsom vid risk för framtida försäkringsfall på grund av hälsoproblem.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA.