Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?känsla av att vara utelämnad? och ?rädsla och osäkerhet gjorde att världen krympte?.

Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Bakgrund: Näthandel har på kort tid ökat nästintill lavinartat vilket kommer som en följd av att allt fler människor idag är uppkoplade på Internet. Det öppnar upp för företagen att hitta nya sätt att konkurrera på samtidigt som avstånden mellan kunder och företag minskar. Företagen måste hitta nya sätt att utmärka sig på, och genom att utforma sina nätbutiker på ett sätt så att kundernas sinnen engageras möjliggör företagen för dessa att skapa sig en mer individuell upplevelse.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv studera hur företag inom modebranschen kan arbeta med syn- och hörselsinnena för att förstärka kundupplevelsen på nätet.Metod: Arbetet består av intervjuer med marknadschefer och webbansvariga för fyra nätbutiker i Sverige. Det är en kvalitativ studie som genomförts dels med intervjuer men även med stöd av observationer.Resultat och slutsatser: I dagens konkurrens på Internet är det viktigt att företag, och nätbutiker, finner nya sätt att differentiera sig på. Genom att tillämpa strategier för hur syn- och hörselsinnena på bästa sätt kan stimuleras hos kunden, kan nätbutikerna skapa sig konkurrensfördelar..

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. Smärtan är en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smärta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som är av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smärta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll.

Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ?att utgå från varje enskild individ? i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inverkan inkubatorer har på etableringsprocessen i nya företag. Studien ska även belysa hur nyföretagare upplever att samverkan med inkubatorer påverkar etableringshindren för deras affärsidé. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ ansats med en djupintervju för att få en bra insikt i inkubatorns funktioner samt en enkätundersökning för att få en indikation på hur inkubatorers medlemsföretag uppfattar stödet de får. Valet av respondenter blev en företrädare för en inkubator samt åtta företagare vilka deltar i inkubatorprojekt på två olika orter. En inkubator erbjuder en entreprenöriell miljö där nystartade företag får hjälp med sin affärsutveckling genom att såddfinansiering kompletteras med affärskompetens.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.

I denna studie har det genomförts textanalyser på flerspråkiga elevers texter, med syftet att undersöka flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling i ett bredare perspektiv. Det analyserade materialet består av 28 elevtexter, skrivna av fyra elever under perioden ht-11 till vt-13. Elevtexterna består av återgivande, berättande och beskrivande texter.Ett bredare syfte till studien var att finna en metod som var lämpad för att analysera flerspråkiga elevers skriftspråksutveckling. För den här studien och för framtida analyser av flerspråkiga elevers texter utformat en egen analysmetod, efter de aspekter somansetts centrala för studiens syfte.Resultatet visar att det skett en utveckling hos alla elever, men att utvecklingen är högst individuell. Resultatet visar också att alla eleverna har generella svårigheter vad beträffar andraspråksinlärning, t.ex.

 Studier har visat att föräldrar upplever en osäkerhet kring egenvårdsbehandling av barn. Akutmottagning besöks i större utsträckning för icke-akuta tillstånd samt att besöken på 1177-vårdguiden ökat. Syftet med studien var därför att beskriva hur föräldrar upplevde sin kunskap och känsla av trygghet kring området egenvård av barn med vardagssjukdom. Metod: En egen utformad enkät med öppna frågor konstruerades och lämnades ut på två familjecentraler belägna i en stad i mellersta Sverige. Resultatet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.

Patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smärta, vilket kan ge traumatiska minnen lång tid efter. Patienten är i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller är medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmåga att uttrycka sig verbalt utan andra sätt att tolka och bedöma smärta ska då användas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smärta hos en medvetslös intensivvårdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

Allt fler personer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket på sikt kan leda till kronisk hjärtsvikt. För att förbättra omvårdnadsåtgärder för hjärtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjärtsjukvård där vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder avseende fysisk aktivitet, egenvård, nutrition och rökstopp för patienter med hjärtsvikt och om dessa överrensstämmer med gällande riktlinjer samt om hänsyn måste tas till genusskillnader. Metoden är en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som användes för att söka svaret på syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell använts.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning.