Sökresultat:
1308 Uppsatser om Individuell lönesättning - Sida 60 av 88
Sjuksköterskans och Invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vÄrden : en litteraturstudie
Bakgrund: Skandinavisk sjukvÄrdpersonal anser att det ibland Àr svÄrt att förstÄ patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan pÄverka mötet dem emellan. Kulturkrockar Àr dÀrför inte helt ovanliga i vÄrden vilket kan upplevas jobbigt för bÄde sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vÄrden. Metod: Under litteraturstudiens gÄng har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen.
Patienters upplevelser av preoperativ omvÄrdnad vid elektiv kirurgi : En litteraturstudie
Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas som en stressfylld situation av patienten och kan orsaka kÀnslor av oro och Ängest. Preoperativ oro kan pÄverka patienten fysiskt genom att bland annat ge förhöjd hjÀrtrytm och ökad smÀrta i det postoperativa skedet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av preoperativ omvÄrdnad inför elektiv kirurgi pÄ sjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie valdes som metod och sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar, vilka granskades och analyserades.
Pedagogers uppfattningar om arbetet med estetiska uttrycksformer inom sÀrskolan
Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder.
Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog.
Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.
Lönesamtalets betydelse och funktion för medarbetaren: en undersökning av en samtalstyp i arbetslivet
Intresset att skriva om lönesamtalets betydelse och funktion för medarbetaren började med att jag lĂ€ste om de faktiska löneskillnader som finns mellan mĂ€n och kvinnor. Förklaringarna till dessa skillander var mĂ„nga och inte sĂ„ enkla att bena ut. DĂ€rför föll intresset pĂ„ just lönesamtalet och vad det fyller för funktion. Ăr det lönehöjande forum eller nĂ„got som bara existerar i personalhandböcker och dokument? Hur bedrivs lönesamtal och bedrivs det över huvudtaget? En undersökning som Ă€r gjord i syfte att undersöka maktförhĂ„llandet i utvecklingssamtal visar pĂ„ en assymetri mellan chef och medarbetare.
NÀtverk och Rekrytering : Hur rekryterare definierar och bedömer nÀtverk
I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.
?Man Äker pÄ en smÀll Àven om det var sÄ att patienten inte menade det? : En fokusgruppsintervju med intensivvÄrdsjuksköterskor
Bakgrund: VÄld beskrivs som sÄvÀl fysiskt som verbalt vÄld men Àven som hot om vÄld. Det finns ingen entydig definition utan det Àr en individuell upplevelse. VÄrdsektorn Àr en av de mest utsatta arbetsplatserna för vÄld och patienten Àr oftast den som utför vÄldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli vÄldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av vÄldshÀndelser.
Belöningssystem som motivationsfaktor : Fallet Scania
Problem Belöningssystem anvÀnds av företag för att motivera de anstÀllda och dÀrmed Àven öka effektiviseringen i verksamheten. Att ta fram ett bra belöningssystem Àr inte alltid sÄ enkelt och det finns ett antal problem företaget mÄste ta stÀllning till. Ska Scania anvÀnda sig av individ- eller gruppbaserat belöningssystem och ska man skilja pÄ belöningar mellan personal pÄ olika nivÄer dÄ de kan ha annorlunda vÀrderingar pÄ vad som Àr bra belöningar. Hur har Scania valt att göra och hur motiveras de anstÀllda av detta? Syfte Syftet Àr att undersöka hur motiverade de anstÀllda i Scania blir av det existerande belöningssystemet och hur systemet skulle kunna förÀndras för att öka motivationen.
Barns sprÄkinlÀrning och utveckling genom drama som metod
Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur och varför drama anvÀnds i sprÄkinlÀrning, samt att se pÄ Àmnet som en inlÀrningsmetod utifrÄn teorier om inlÀrning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess anvÀndning. DÀrefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess anvÀndning i skolan och vid andra undervisningstillfÀllen. DÀrpÄ följer en presentation hur drama berikar dagens sprÄkinlÀrning. Arbetet bestÄr av en litteraturdel och en undersökningsdel.
HemtjÀnstinsatser till Àldre, samt hur de uppfattar sitt hÀlsotillstÄnd.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvÄrden.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvÄrden intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrÄgor samt intervjufrÄgor med relevans för studiens syfte anvÀndes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrÄn Graneheim & Lundmans innehÄllsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende pÄ anstÀllningsform och sjuksköterskans personliga instÀllning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt lÄg och att antalet patienter per sjuksköterska var lÀgre Àn vad de var vana vid.
Ezrin som prognosmarkör för rektalcancer
Rektalcancer drabbar cirka 2000 personer i Sverige per Är. Trots förbÀttringar i preoperativ utredning och behandling, utgör fortfarande lokalrecidiv (lokalt Äterfall i bÀckenet) ett allvarligt problem. I dagslÀget överlever inte majoriteten av patienterna som fÄr ett lokalrecidiv. För nÀrvarande finns det inga kliniskt introducerade prognostiska vÀvnadsmarkörer för risken att utveckla ett lokalrecidiv. Identifieringen av en sÄdan markör skulle kunna leda till att en individuell behandlingsplan skapas för patienten, bÄde primÀrt och postoperativt samt för uppföljning.
Skriftligt omdöme : Bedömning med omdöme
Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebÀr att lÀraren vid utvecklingssamtalen ska lÀmna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhÄllande till de nationella mÄlen i alla Àmnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den hÀr kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten frÄn studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav pÄ skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det Àr att lÀrare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för bÄde lÀrare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det ocksÄ tydligt vad som inte bedöms.
NÀr det individuellt rationella blir kollektivt slöseri : Bör fstighetsbolagen i Karlstad införa individuell mÀtning av vatten och vÀrme?
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Klassidentitet - Individuell identitet: en litteraturstudie av klass
Dagens samhÀlle Àr förvisso inte samstÀmmigt med gÄrdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhÀllsdebatten idag gÀrna hÀvdas att klassamhÀllet snart inte lÀngre existerar sÄ finns det fortfarande dÀr i alla högsta grad. Ett samhÀlle dÀr individer upplever klasstillhörighet och dÀr klassidentiteten Àr en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras pÄ tre rikstÀckande undersökningar i Àmnet klassidentitet har jag studerat hur viktig kÀnslan av klasstillhörighet och klassidentitet Àr för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frÄgan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet pÄ individens identitetsutveckling? Samt med följdfrÄgan; vilken pÄverkan kan en underskattad eller försvagad syn pÄ klasstillhörigheten fÄ för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrÄgade i materialet anser att klassamhÀllet fortfarande förekommer samt att de kÀnner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det nÀrmast kan ses som oansvarligt att i dagslÀget försöka ignorera klassindelningens existens.
VÄgor eller vindar? : En kvalitativ studie om KBT:s verklighet och visioner utifrÄn intervjuer med företrÀdare för KBT i Sverige
AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.
Yogans frÀmjande för lÀrande pÄ arbetsplatsen : en studie i lÀrande och utveckling inom organisationlÀra
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter.