Sökresultat:
1209 Uppsatser om Individuell läsning - Sida 46 av 81
Hur ska vi göra det hÀr?
För att kunna etablera sig pÄ arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nÀstintill ett mÄste. Av de nyanlÀnda elever som kommer till Sverige efter sju Ärs Älder Àr endast 44 procent behöriga att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvÀgledning för att utveckla förmÄgan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta stÀllning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det rÄder en stor variation kring nÀr och i vilken omfattning nyanlÀnda elever fÄr studie- och yrkesvÀgledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom sprÄkintroduktionen pÄ gymnasiet arbetar med nyanlÀnda elever.
Modigt eller fegt? : Individuellt krisstöd
Polisyrket Àr ett högriskyrke vad gÀller vÄld och hot. Bakgrunden till detta arbete Àr vÄrt eget intresse i Àmnet individuellt krisstöd och att ge lÀsaren en inblick i vilka metoder som anvÀnds vid krishantering. Vi vill ocksÄ pÄvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte fÄr adekvat hjÀlp efter en traumatisk hÀndelse. Bearbetas dessa upplevelser pÄ ett rationellt sÀtt sÄ kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete pÄ ett förtjÀnstfullt sÀtt, vilket gagnar alla i samhÀllet. VÄrt arbete bygger till stor del pÄ de handlingsplaner vi studerat frÄn JÀmtlands respektive VÀsterbottens lÀns polismyndighet.
Ett liv i ovisshet : En litteraturstudie om livssituationen hos personer med skovvis multipel skleros.
Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt, bÄde fysiskt och psykiskt. Sjukdomsförloppet Àr individuellt och sjukdomen har en stor inverkan pÄ de drabbades dagliga liv.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur livssituationen pÄverkas av att drabbas av och att leva med skovvis Multipel skleros.Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes PubMed och Cinahl i eftersökningen av artiklar. 10 stycken kvalitativa artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades med inspiration av innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med Ätta underkategorier som tillsammans visar pÄ att multipel skleros Àr en diagnos som till stora delar förÀndrar tillvaron och identiteten hos personer som drabbas. Att fÄ diagnosen kan leda till bÄde negativa och positiva reaktioner hos den som fÄr diagnosen och det dagliga livet prÀglas av osÀkerhet inför framtiden.Slutsats: MS Àr en sjukdom som pÄverkar hela mÀnniskan och den Àr mycket individuell, men övergripande Àr osÀkerheten inför framtiden.
LĂ€sa? - Javisst, men vad?
Barn har olika intresse av att lÀsa, vissa lÀser mycket och andra mindre. NÄgra tycker om att lÀsa skönlitterÀra böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt lÀsintresse Àr det viktigt att lÀrarna tillvaratar elevernas lÀsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling.
Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur valet av de texter som anvÀnds i undervisningen gÄr till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lÀrare. Studien har utförts pÄ samma skola i tvÄ klasser i Ärskurs fem.
Magi eller vetenskap? : Fyra specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter
Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-Â? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.
Koffeinsupplementering inom ishockey - en dubbelblind, randomiserad kors?verstudie p? manliga elitjuniorspelare
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg
kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan
hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r.
Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad
kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna
exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes
via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter.
Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein
(254,75 cm) och placebo (254,75 cm).
Individuell mÀtning av hushÄllsavfall i flerbostadshus : ?Ett incitament för minskad klimatpÄverkan?
The electric vehicle market has potential to contribute to Sweden?s national goal to have a fossil fuel independent transport sector by 2030. However, the market answers to a lot of challenges making it difficult for the market to fully reach its potential. The volume of electric vehicles has seen a steady increase during the last year (2012), although many of these vehicles are mostly for PR purposes or bought by the public sector that wants to lead by example. Still, barriers in the form of high purchase costs, an anxiety for the limited battery capacity and the lack of standardisation are some of the problems that the market is struggling to solve.
Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillÀmpade pÄ volontÀrer
Titel: Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillĂ€mpade pĂ„ volontĂ€rer Författare:Ronny Adolfson, Patrik Gran och Axel Lindblom Handledare: Christer Eldh och Ola Thufvesson Syfte:Syftet med denna uppsat's Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar volontĂ€rer och om dessa kan förklara's med klassisk motivationsteori. Vi vill fĂ„ ökad kunskap om vilka drivkrafter det Ă€r som motiverar volontĂ€rer att prestera utan att fĂ„ nĂ„gon nĂ€mnvĂ€rd ersĂ€ttning. FrĂ„gestĂ€llningar: Ăr klassisk motivationsteori tillĂ€mpbar pĂ„ volontĂ€rer?Vad karaktĂ€riserar volontĂ€ren's motivationsfaktorer? Metod: Vi har anvĂ€nt os's av en kvalitativ metod och dĂ€r foku's har lagt's pĂ„ intervjuer och artiklar.
Variationen i corneal kurvatur över dagen
För att en skarp bild ska kunna avbildas pÄ retina krÀvs det att cornea och lins Àr transparenta men Àven att de innehar kvalitativa egenskaper i brytning. Fel i corneal kurvatur Àr en av orsakerna till refraktiva fel hos ögat. Kurvaturen kan mÀtas med en keratometer eller en topograf, vilken den sist nÀmnda Àven har stor betydelse bland annat vid kontaktlinstillpassning, refraktiv kirurgi och till hjÀlp vid diagnostisering av flera sjukdomstillstÄnd.Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka om kurvaturen Àndras under dagen, pÄ en 8-timmars period, och i sÄ fall hur mycket.Metod: Corneal kurvatur studerades pÄ 16 ögon, 7 mÀn och 9 kvinnor, med en median Älder pÄ 24 Är. MÀtningarna utfördes med en Topcon CA-100F Corneal Analyzer, tre gÄnger under en dag, med fyra timmars mellanrum. Nio punkter pÄ cornea jÀmfördes specifikt, vilka var apex samt 1 och 2 mm dÀrifrÄn; superiort, temporalt, inferiort och nasalt.Resultat: Studien visade att cornea var flatast pÄ morgonen och blev kupigare under dagen pÄ alla mÀtpunkter förutom superiort.
Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling
Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras Ärligen i Sverige. Cytostatikabehandling Àr en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och mÄnga kvinnor upplever den som pÄfrestande pÄ grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna Àr hÄravfall, illamÄende, krÀkningar, uttalad trötthet, rÀdsla, depression samt Ängest. Sjuksköterskor kommer nÄgon gÄng i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgÄr cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmÀrksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vÄrdlidande.
Invandrares upplevda integration - En studie om fem personers upplevelse av integration i Ăstersunds kommun
Studiens syfte Ă€r att undersöka fem personers upplevelser av integration i Ăstersunds kommun. Alla fem personer Ă€r födda och uppvuxna i ett annat land Ă€n Sverige och har kommit till Sverige för ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan. Studien lĂ€gger stor vikt pĂ„ den enskildes subjektiva kĂ€nslor i möten och interaktioner som Ă€ger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k.
Varannan damernas? : En analys av tre lÀroböcker utifrÄn genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv
Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.
SocialtjÀnsten och de glömda barnen : att arbeta med barn som bevittnar vÄld
I denna uppsats studerar vi förhÄllningssÀttet hos gruppledare i olika skeden av pÄgÄende och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien Àr att öka kunskapen och förstÄel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjÀnsten kan bemöta och stödja barn i familjer dÀr det förekommer vÄld. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanstÀllda barngruppsledare. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik.
Granskning av programmet rePULSE utifrÄn handledares och deltagares perspektiv.
rePULSE Àr en ny trÀningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan Àven nedstÀmdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE stÄr Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av sjÀlva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin dÀr man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och pÄverkar personen i frÄga. UtgÄngspunkten för metoden Àr ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad frÄn ART som Àr en form av gruppterapi Àr rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.
Att vara vaken under sin operation : patientens upplevelse
SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.