Sök:

Sökresultat:

1247 Uppsatser om Individuell bedömning - Sida 20 av 84

Har ett intag av krillolja n?gon effekt p? inflammation? En systematisk ?versiktsartikel om effekten av krillolja p? inflammation hos vuxna personer utan signifikant inflammation

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r att ett tillskott av krillolja har en effekt p? inflammation hos vuxna personer. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Artiklar som inkluderades var randomiserade kontrollerade humanstudier (RCT) utf?rda p? vuxna individer. Interventionsgruppen intog ett tillskott av krillolja och kontrollgruppen ett tillskott av vegetabilisk olja.

Medelhavskostintervention minskar graden av depression hos vuxna - En systematisk ?versikt

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka medelhavskostens p?verkan p? grad av depression hos vuxna personer med depression. Metod: S?kningar utf?rdes i databaserna PubMed och Scopus under mars 2023. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, vuxna ?18 ?r med diagnostiserad depression enligt sj?lvskattningsformul?r eller medicinskt utl?tande. Utfallsm?ttet var grad av depressionssymtom m?tt med skalorna MADRS (Montgomery-?sberg Depression Rating Scale), BDI-II (Beck Depression Inventory II) eller DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale). Artiklar som inkluderat fler interventioner i sina studier ?n kostintervention eller artiklar som ej var skrivna p? engelska exkluderades. De studier som m?tte kriterierna inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s (Statens beredning f?r medicinsk och social utv?rdering) granskningsmall ?Bed?mning av randomiserade studier ? effekt av att tilldelas intervention?.

Precisionsnutrition vs. Standardiserade Kostr?d Finns det en effekt med precisionsnutrition j?mf?rt med standardiserade kostr?d f?r viktnedg?ng? - En Systematisk ?versiktsartikel

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget om precisionsnutrition har en st?rre effekt p? viktnedg?ng j?mf?rt med standardiserade kostr?d vid ?vervikt och obesitas hos vuxna personer. Metod: En litteraturs?kning utf?rdes och inkluderade randomiserade kontrollerade humanstudier som unders?kte viktf?r?ndringar med hj?lp av precisionsnutrition. Inklusionskriterierna omfattade vuxna ?ver 18 ?r med ett BMI ?ver 25. Datainsamlingen utf?rdes genom s?kningar p? PubMed och Scopus med specificerade s?kord och filter.

Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

How light becomes performance space

Det hÀr Àr en text som Àr ett resultat av vÄrt examensarbete vi genomfört under den sjÀtte och sista terminen pÄ scenproduktionsutbildningen pÄ Malmö högskola. Texten och examensarbetet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar som vi arbetat med under terminen i samband med att vi ljussatt tvÄ teaterförestÀllningar som satts upp av Teaterhögskolan i Malmös examinerande masterelever. Vi tar upp frÄgor och tankar om ljuset, scenrummet och ljussÀttarens roll i det kreativa teamet. Syftet med detta arbete har varit att utforska hur vi kan ta hjÀlp av ljus och ljusdesign i skapandet av scenrummet. Hur vi definierar de rum vi arbetat i och hur det Àr att vara en del en produktion.

Specialpedagogisk handledning. En studie av hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Att ge individanpassad kulturell omvÄrdnad : Sjuksköterskors upplevelser inom palliativ vÄrd

SammanfattningBakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det hÀr arbetet anvÀnds begreppet kultur för mÀnniskor frÄn ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i vÀrlden vilket leder till en stor blandning av mÀnniskor frÄn olika kulturer, detta stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. Att möta och vÄrda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund Àn dem sjÀlva kan vara nÄgot av det svÄraste en sjuksköterska kan stÀllas inför.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter frÄn olika kulturer inom den palliativa vÄrden.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr Ätta vÄrdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehÄll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline.

Kreativitetens premisser : en studie om hur olika undervisningsformer kan pÄverka elevers kreativitet

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda pÄ mer om kreativitet och dess förutsÀttningar respektive hinder har jag studerat för Àmnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelÀrare i slöjd. Fokus i arbetet har lags pÄ olika undervisningsformer och hur dessa kan pÄverka elevernas förutsÀttningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder pÄ att eleverna ges bÀst förutsÀttningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer dÀr undervisningen sker utefter lÀrarstyrda riktlinjer men dÀr eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

Könsstruktur & lönesamtal

SAMMANFATTNING Titel: Könsstruktur & lönesamtal Författare: Anna Carlbrant, Erica Jönsson och Lisa Nilsson Handledare: Marie Aurell och Marie Hemming, BTH Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC007 Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ om och i sÄ fall hur könsstrukturen förÀndras eller upprÀtthÄlls med tillÀmpning av lönesamtal som en del av individuell lönesÀttning. Metod: För att kunna uppnÄ syftet med vÄr uppsats valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade kvinnorna i den organisation vi besökte. Slutsats: Vi har kommit fram till att lönesamtalet kan ses som bÄde möjlighet och hinder för kvinnorna beroende pÄ yttre faktorer och individens beteende. Den faktor vi ser som avgörande för att förÀndring av könsstrukturen ska kunna ske Àr graden av medvetenhet om könens betydelse i organisationen hos bÄde ledning och anstÀllda..

Att dokumentera elevers lÀrande : LÀrares syn pÄ vad, hur och varför?

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Sarajevo : En sprucken mosaik?

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Gymmedlemmars motivation till grupptrÀning : En kvantitativ studie om psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

Elevers motivation till lÀrande : Hur motiveras elever till inlÀrning

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

KlimatförÀndringars pÄverkan pÄ kulturmiljöer i Uppsala stad ur ett geovetenskapligt perspektiv

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes.The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well.

Vilken effekt har vassleprotein p? benmineraldensitet? En systematisk litteratur?versikt bland vuxna ? 35 ?r.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->