The purpose of this essay was to analyze the collapse of democracy in the Weimar Republic. This was done by analyzing some of the most turbulent crises in its history like the communists attempt to take power in 1919, the kapp-putsch of 1920, hyperinflation 1923 and the economic depression 1929-1933. The method that I used in this essay is called methodological Individualism. It was an analytical framework which helped to understand the citizens view on democracy and legitimacy. The theoretical framework was based on Juan J.Linz and Seymour Martin Lipsets ideas on legitimacy and efficacy.

Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vändpunkter ? som utgör undervisningen om föreställningsvärlden.

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

Vad är en hipster? Hipstern omges av diffusa och svårdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig själv som hipster bidrar till att fenomenet är svårfångat. På grund av detta väcks frågor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och självcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad känsla för stil? Syftet med denna studie är att analysera och belysa mönster i medias framställning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förståelse för vad hipsterfenomenet innebär.

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen.En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är Individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

SammanfattningI dagens samhälle har förändringstakten och ökad Individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut.Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken.Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av Individualismen och globaliseringen.

Uppsatsen består av en fallstudie av IF Metall där intervjuer utförts på tre nivåer inom fackförbundet, lokal, regional och central. Uppsatsen syftar till att visa på åsikter över rådande situation av anslutningsgradsnedgång inom facket, även sett ur en postfordistisk synvinkel.Uppsatsen använder sig av Anders Kjellbergs forskning kring facklig anslutningsgradsnedgång som forskningsläge vilket visar på en stadig nedgång med tillfälliga fluktueringar från 1970-talet till 2012, och syftet är att ge ett perspektiv inifrån IF Metall över rådande situation.Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan regional och central nivå huruvida postfordism är ett utbrett fenomen och om det är ett arbetsätt som kommer spridas mer inom industrin i Sverige. Samtliga nivåer är överens om att regeringens agerande och höjningen av a-kassan var en stark orsak till senaste tidens anslutningsgradsnedgång. Även liberalisering och rådande kultur av Individualism bland yngre generationer samt undermålig utbildning över facklig verksamhet från grundskolans nivå nämns som tänkbara orsaker till nedgången inom den fackliga rörelsen..

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet.

Companies in the western world can no longer compete by using traditional means such as product and price since the commerce of services continually grows. To avoid similarity and increase competitive advantages modern companies have to be more specified. The competition between companies has increased and customers are harder to reach. Customers of today can afford luxury but trend indicates that originality, identity, and status are more important than factual needs. Products created and consumed at the same time within the service market are often very homogenous (similar).

Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i Individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.

There seems to be a consensus in the world that the climate is changing, bringing unpredictable and severe consequences for both humans and nature. The feld of social work is known for helping misfortunate individuals and groups, and is said to deal with people in their environments. Yet there seems to be a lack of giving these environments meaning as also something natural. This thesis has the purpose of exploring the connection between social work and the physical environment made by research literature, using the methodology of literature review. The questions asked is in which ways the physical environment can be connected to human welfare; if so, what implications are there for the feld of social work, and fnally how can the discussion be understood using a typology over environmental sustainability presented by Andrew Dobson.

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

The purpose of this essay was to investigate the view of what kind of role the personal assistant has in disabled people´s life and sexlife and how conceptions of a "normal" life and "to live like others" can be identified related to this. My research questions was: What does the expression "to live like others" mean to the organisations? What is the view in the organisations of the personal assistant´s role in the client´s life? What is the view in the organisations of the personal assistant´s role in the client´s sexlife? What is the view in the organisations of disabled people´s rights to get assisted help with sex? I chose to do semistructured interviews with different organisations related to disability and assistance and I analysed the interviews with theoretical aspects of social constructivism, the principle of normalization and the theory of SRV (Social Role Valorization), autonomy, Individualism and models of action. My main conclusion were that the views of disabled people´s sexuality and the personal assistant´s role in disabled people´s sexlife were widely separate. However, almost all of the organisations were pointing out the autonomy of the individual and the importance of setting the limits.