SammanfattningStudien utredde orsaken till partnerval inom den egna etniska gruppen. Judiska universitetsstuderande (n=42) jämfördes med icke-judiska svenska universitetsstuderande (n=42) och deltagarna jämfördes på variablerna ingruppsidentitet, likhet, stöd från socialt nätverk, partnerval och kollektivism. Dessutom attraktivitetsskattades personer med och utan davidsstjärna. Bäst prediktor för svenskarnas preferens för partnerval inom gruppen var stöd från socialt nätverk medan likhet var bäst prediktor för judarnas ingruppspreferens. Ingruppsidentitet predicerade partnerval inom gruppen för judarna, men inte för svenskarna.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism.

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvårdnad vid palliativ vård. Bakgrund: Autonomiprincipen ären av de mest grundläggande etiska principerna inom västerländsk sjukvård. Autonomi utgårfrån en individualistisk syn på människan och blir därmed upphov till etiska dilemman vidomvårdnad av patienter med värderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrån syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter år 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvårdnaden försämras, upplevs kränkandesamt att vårdrelationen påverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt användbar.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

The purpose of this paper is to examine how the arrival of class society is expressed in the social dance of high society during the second half of the eighteenth century. The study is based on the idea that culture and society develope in interaction; that changes in the economic, political and social life determine the cultural expressions as well. What I wish to examine is whether cultural themes from the developing bourgeois culture ? individualism, to be precise ? is expressed in the social dance during the second half of the eigthteenth century. // The study shows that public balls definitely gave people a chance to show off on the dance floor in spite of social rank.

ABSTRACTTitle: Cultural dimensions? and their relevance in the interpretation of TV commercialsThe purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininityand individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are.We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at theinterpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:?How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials?We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimensionindividualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents? answers fittedthe best to the highlighted theories.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

Public opinion can be shaped as well as transformed in a number of ways. Government authorities occasionally make use of public information campaigns to educate and steer the public. In this thesis the balance between public and private, the individual and the society is analysed in terms of dimensions of individualism and communitarianism. These dissimilar theories on how the society ought to be constructed can be used when analysing many different policy areas, however, they also pinpoint the controversies seen in the public debate regarding Swedish information policy. Based on this analysis an empirical study identifies what kind of knowledge the state wants the citizens to possess and public information campaigns can be problematic.

 Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar.

ABSTRACTTitle: Cultural dimensions? and their relevance in the interpretation of TV commercialsThe purpose of this study has been to explain the cultural dimensions masculinity versus femininityand individualism versus collectivism and see what their impacts on interpreting commercials are.We also wanted to see if there are any other important aspects to consider when looking at theinterpretation of TV-commercials. To fulfill this purpose we also used this research question:?How are the cultural dimensions relevant when it comes to interpreting TV-commercials?We used a qualitative approach when conducting this study. We found that the dimensionindividualism versus collectivism seemed the most applicable, while the respondents? answers fittedthe best to the highlighted theories.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists.