Background: Mathematics is a subject that many students perceive as difficult. In recent years, results in mathematics declined, while many students have difficulties in the subject of Swedish. However, there is not much research on the relationship between difficulties in mathematics and language weaknesses.Purpose: The purpose of this work is to find out what role the advocate competence of learning opportunities for the students to understand mathematics. A further aim of this work is to find out how mathematics is verbalized and individualized in preschool and find out how teachers in those classes describes how they work to verbalize and individualize mathematics.Method: The purpose is answered by observations in preschool and interviews of the teachers working in the observed classes. The empirical data are discussed and analyzed with theories related to children's learning and literature of mathematics and language.Result: The results show that mathematics is extensively verbalized in preschool classes.

Syftet med denna uppsats var att belysa och bidra till förståelsen av individens upplevelse av separationsprocessen. Vi ville även undersöka om det fanns några könsskillnader när det gäller denna upplevelse. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens teori om intimitet och modernitet, Beck och Beck- Gernsheims teori om Individualisering samt Antonovskys teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer.

Föreliggande uppsats avser att undersöka om lärarnas inofficiella diskurs om Individualisering och nivågruppering stämmer överens med läroplanens officiella diskurs. Den aktuella uppsatsen är en fallstudie och görs ur ett maktperspektiv och den består av en diskursanalys av lärarnas diskurs och en av den officiella diskursen, det vill säga läroplanen. Analyserna utarbetas med hjälp av Laclau och Mouffes metodologiska verktyg för att sedan jämföras och därmed utröna om det finns någon kamp mellan de två diskurserna. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en koppling till de teoretiska utgångspunkterna, vilka är tagna från Focaults tankar om makt. Resultaten av undersökningen visar att lärarna i sin diskurs lyfter fram att huvudproblemet förefaller vara att de stora heterogena klasserna idag gör att de inte hinner stimulera alla.

Under vår utbildning till lärare där vi har läst idrott och hälsa under ett års tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hälsa ingår fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. Likaså ingår den psykiska hälsan som är minst lika viktig men inte talas lika mycket om. Vårt arbete handlar om eleverna som sätts i fokus för att gynna deras goda hälsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gått igenom pekar på att de flesta eleverna i skolan mår bra, men litteraturen nämner även att elever känner sig stressade på grund av skolans krav, lärares krav och framförallt kraven som föräldrarna ställer på dem.            Fokus är att utifrån begreppet en hälsofrämjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hälsoinriktning på skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mår bra i skolan. För att få fram vårt resultat intervjuade vi två rektorer och två lärare på två olika skolor på grund av de olika förutsättningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hälsofrämjande även om de inte har en utarbetad plan för en hälsofrämjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv föräldrar roll i skolverksamheten.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och Individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av Individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisningbedrivs på ett mycket traditionellt sätt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledandeenkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områdendels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in pålivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika läraressätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,är att den dominerande formen av Individualisering är hastighetsIndividualisering däreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en störrevariation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras elleratt försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssätt.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Denna uppsats handlar om föräldraskap, familjen och Individualiseringens påverkan på individen.Individualisering är en övergripande process som pågår i samhället. Den medverkar till att individen ska fokusera på den individuella och därmed motsäga sig det kollektiva. Individualiseringen har lett till osäkra förhållanden för människan. Traditionella värden och könsroller löses upp samtidigt som individen blir alltmer bunden till en krävande arbetsmarknad. Familjen representerar en fast punkt i livet och har således blivit viktigare för individen.Livet har blivit ett planeringsprojekt med riskminimering som mål.

En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergång bör ske från traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har påkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, beträffande kravet på tradition, föranleder ett omedvetet risktagande från köparens sida i form av att en förvärvad vara kvarlämnas i säljarens besittning. Om en köpare kvarlämnar en köpt vara i säljarens besittning riskerar han enligt gällande rätt att gå miste om såväl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvärvet inte är skyddat mot säljarens borgenärer. Säljarens borgenärer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlämnad vara i anspråk för täckning av säljarens skulder. Om en över­gång skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvärv erhålla skydd mot säljarens borgenärer vid köpeavtalets ingående och köparen skulle därför kunna hindra att en köpt, men kvarlämnad, vara tas i anspråk för täckning av säljarens skulder.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslärare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. (What we do ? or what we should do.

Denna uppsats behandlar ämnet facket och Individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar Individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om Individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse. För att kunna undersöka vad Individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur Individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet.

The purpose of this study is to investigate five teachers? opinions on the work with individualization with focus on above-average pupils. I have issued four questions based on the purpose of this study: - How do these teachers define the theoretical concepts of individualization and above-average pupils? - How do the teachers reason about the concept of individualization with focus on the above-average pupils? - How do the teachers reason regarding the work with individualization in the Swedish language? - Do these teachers consider that there are difficulties to individualize the work so that it will challenge above-average pupils?The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with five teachers in primary school. The theory and the theoretical concepts this study is based on is: what defines the above- average pupils, the zone of proximal development, the concept of individualization and motivation and the importance of cognitive and non-cognitive abilities.The study shows that the theoretical concept of above-average pupils is hard to define and it shows a difference between how the teachers choose to define it.