Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

 Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmÄgor och förkunskaper samt om det Àr andra faktorer som pÄverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som anvÀndes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en pÄverkan pÄ elevernas lösningsfrekvens dÀr de uppgifter som krÀvde lÀgst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förstÄelse för att elevernas lÀsförmÄga, aritmetiska kunskapsnivÄ, begreppsförstÄelse och kognitiva förmÄga pÄverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. LÀrarnas uppfattning om att de behöver modellera hÄllbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bÀsta möjligheterna att lösa textuppgifter överensstÀmmer med forskningen.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trÀdde en ny lÀroplan för sÀrskolan i kraft. Skrivningen ?efter sina förutsÀttningar? har nu tagits bort. SÀrskolans elever skall uppnÄ godkÀnd nivÄ i kursplanens Àmnen. LÀrare i sÀrskolan har gett uttryck för en oro över dessa förÀndringar.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

I denna studie kan du lÀsa om hur lÀrare i grundskolans yngre Äldrar uppfattar nivÄgruppering och ser pÄ den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig pÄ intervjuer med fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ tvÄ olika skolor. TvÄ av dessa lÀrare Àr vana vid att anvÀnda sig av nivÄgruppering i undervisningen medan de andra tvÄ har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanstÀllning av tidigare forskning kring nivÄgruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av vÄra intervjuer som dÀrefter diskuteras och stÀlls emot tidigare forskning.

LÀssvÄrigheter skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmÀnhet. Att uppmÀrksamma tidiga kÀnda tecken pÄ lÀs-svÄrigheter och agera utefter detta, Àr dÀrför en oerhört viktig del i lÀrarens vardag (Elbro, 2004). I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sÀgs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, lÀsa och skriva ska fÄ möjligheter att kommunicera och dÀrmed fÄ tilltro till sin sprÄkliga förmÄga. Undervisningen ska ocksÄ anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Den ska med utgÄngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprÄk och kunskaper frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling.

Undersökningen fokuserar pÄ hur lÀrare pÄverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lÀrarna Àr nÀr det gÀller vikten av att motivera eleverna. Vi vill Àven ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lÀrare har nÀr det gÀller elevernas motivation. Undersökningen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tre olika skolor intervjuades till denna studie.

Den svenska skolan gÄr mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt stÀllda krav pÄ sig att bedriva en undervisning med utgÄngspunkt i elevernas förutsÀttningar och behov. Min erfarenhet Àr dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjÀlpa de svaga eleverna och har sin utgÄngspunkt i deras förutsÀttningar. Detta innebÀr att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det hÀr examensarbetet Àr en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien Àr att kartlÀgga de högpresterande elevernas studiesituation utifrÄn de politiskt stÀllda kraven pÄ en individanpassad skola.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.