Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats på om lärarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lärarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lärarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgångspunkt har fyra lärare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.Lärarna är medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns också behov att göra andra anpassningar så som individanpassning. Lärarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de är att prata så alla förstår samt att det är en tryggmiljö i klassrummet.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

The aim of this Master's thesis is to analyze the relation between the discursive formation and the optical formation in the public library-apparatus. An ongoing individualization process in the library field and in society at large is used as a backdrop in the analysis. Discourse analysis is used as a method to explore the main Swedish library periodicals Biblioteksbladet, Bibliotek i Samhälle and DIK-forum. All issues from the years 1999 and 2009 have been used as material. The main analytical instruments applied in the analysis of this material are Michel Foucault's terms dispositive, apparatus and diagram.

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Med anledning av att allt färre elever väljer språk som tillval på gymnasiet så är syftet med detta examensarbete att ta reda på vad som påverkar gymnasieelever att välja, respektive välja bort, språk som tillval. Det jag främst vill undersöka är ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt språk och de som har valt bort språk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka förbättringar både elever och lärare tycker vore nödvändiga. Metoden som användes var både kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och två olika enkäter. Fyra elever och två lärare intervjuades och enkäterna besvarades av 34 elever med språk som tillval och av 40 elever med andra tillval.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Syftet med arbetet är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, samhällskunskapsutbildningen påverkas av Sverigedemokraternas framgångar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrån ett lärarperspektiv. Vi undersökte också om lärarna har upplevt någon attitydförändring hos eleverna vad det gäller främlingsfientlighet, intolerans och rasism samt tittat på vad lärarna anser om den nya läroplanen där samhällskunskapsämnet blir mindre på yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare och resultatet analyseras utifrån teorier om olika demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tänkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende på vilken demokratimodell som präglar lärarnas arbetsmetoder samt att lärarna ser olika på betydelsen av Sverigedemokraternas framgångar och vilken inverkan den har på undervisningen..

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013?Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6..

Why participate? Many studies focus on explaning non-participation in politics. The political parties are loosing members and the particiaption of young people are given extra attention. This thesis is about young people who do participate in party politics. The question is how they experience their participation and how they feel that they can have a politcal influence by being a member of the youth section of a political party.