I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite nÀrmare. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur tvÄ lÀrare ser pÄ detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i sÄ fall hur. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, i det hÀr fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i tvÄ klasser och intervjuerna gjordes med lÀrarna för dessa klasser. Genom att anvÀnda mig av de hÀr metoderna sÄ hoppades jag fÄ en lite djupare kunskap om hur lÀrarna i min undersökning tÀnkte och arbetade.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lÀrande, utveckling och delaktighet för integrerade sÀrskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade sÀrskoleelevers lÀrande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgÄngen belyses vÄrt syfte utifrÄn olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förstÄelse för lÀsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats, vilken Àr en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar pÄ olika betydelsefulla omrÄden som Àr viktiga för elevgruppens lÀrande, utveckling och delaktighet. Dessa omrÄden Àr tid, resurser/stöd, gruppen, sprÄk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94.Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish.

FriÄret var ett fenomen som under en begrÀnsad period fanns i Sverige. Det infördes Är 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades frÄn och med 1 januari, 2007. FriÄret som företeelse Àr intressant ur den aspekten att för första gÄngen fick mÀnniskor en möjlighet att vara lediga frÄn arbetet mot ersÀttning utan nÄgon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra nÄgot helt annat Àn sitt ordinarie arbete hade de ÀndÄ tryggheten att ÄtervÀnda dit efter ledighetens slut. NÀr man befinner sig i femtioÄrsÄldern har man fortfarande relativt mÄnga Är kvar av yrkeslivet, men nÀrmar sig ÀndÄ pensionen.

FriÄret var ett fenomen som under en begrÀnsad period fanns i Sverige. Det infördes Är 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades frÄn och med 1 januari, 2007. FriÄret som företeelse Àr intressant ur den aspekten att för första gÄngen fick mÀnniskor en möjlighet att vara lediga frÄn arbetet mot ersÀttning utan nÄgon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra nÄgot helt annat Àn sitt ordinarie arbete hade de ÀndÄ tryggheten att ÄtervÀnda dit efter ledighetens slut. NÀr man befinner sig i femtioÄrsÄldern har man fortfarande relativt mÄnga Är kvar av yrkeslivet, men nÀrmar sig ÀndÄ pensionen.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för lÀrares strategier i klassrummet, genom att ta reda pÄ vilka kommunikativa strategier lÀrare anvÀnder sig av för att underlÀtta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera mÄngfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv pÄ specialpedagogik som ofta framhÄlls. UtifrÄn en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn pÄ kunskap och lÀrande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar lÀraren en viktig roll för elevers lÀrande, i rollen som den mer kompetente vÀgledaren. Genom att lÀraren tar reda pÄ vilken kunskapsnivÄ eleven befinner sig och stödja just dÀr, kan lÀraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fÄnga in lÀrares strategier som inte bara har med lÀrande att göra redogör jag ocksÄ för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lÀrarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden Àr etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har anvÀnt mig av Àr deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjÀlp av att skriva fÀltanteckningar.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument frĂ„n Åland, i detta fall den Ă„lĂ€ndska lĂ€roplanen och nĂ„gra jĂ€mförelser ifrĂ„n finska fastlandets lĂ€roplan. DĂ€rtill har detta kompletterats med intervjuer frĂ„n fem olika speciallĂ€rare frĂ„n nĂ„gra av Ålands högstadieskolor.Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den Ă„lĂ€ndska skolans syn pĂ„ differentiering och inkludering. Det som framkommit Ă€r att den medicinska och individuella diskursen Ă€r stark inom den Ă„lĂ€ndska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frĂ„nvaro till största delen. Man satsar mycket pĂ„ individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fĂ€ltet dĂ€r elever slussas till speciallĂ€rare för att fĂ„ hjĂ€lp att antingen komma ikapp eller att fĂ„ sin studiegĂ„ng anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmĂ„ga. .

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

De senaste Ärens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte lÀngre vÀljer att anvÀnda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framstÀlls denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsÀttning i hur man inom forskarkÄren Äterger ungdomsgruppens politiska deltagande och hur detta har förÀndrats över tid. Det politiska deltagandet pÄstÄs bÄde ha ökat och minskat, alltihop pÄ samma gÄng. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska deltagande.