Syftet med min uppsats är att hitta värderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett från de som studerar på universitet och de som inte gör det och istället är arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framställningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjälp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjälp av George Simmels teori om utbyte, som är en föregångare till symbolisk interaktionism, och även en studie av Tim Hallett som diskuterar symbolisk makt. Vidare har jag också valt att ta hjälp av Zygmunt Baumans ?Det Individualiserade samhället?, för att sätta interaktionen i dagens förändliga kontext.Vad jag hittar är att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig själva genom arbete.

Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of influencing behaviours concerning individualized viewing in relation to VoD-services (Video on Demand), and how this reflects the perceived viewing behaviour in terms of habits, content and social actions.Theory: The theory that primarily underpins this study is Jacob Bjur?s thesis Transforming Audiences. Bjur?s thesis provides an analytical model of individualized viewing behaviour that has been used in this study case. The model is founded on three central tenet areas of individualization, Habitualness that ensures habits, Socialness that refers to the social space and Referential space that ensures content/selection and viewership as a referential act.Method/Material: The study is based on a qualitative research method underpinned by focus groups interviews.Results: The research demonstrates strong tendencies towards an individualised viewing behaviour in the use of VoD-services.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice.

Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att det i Sverige numera är allt ovanligare att kvinnor under 25 år skaffar barn. Föräldraskapet har med tiden skjutits allt längre upp i åldrarna och det har skett en förändring från att bli med barn till att planera en graviditet. Forskning visar att många av dagens kvinnor både vill utbilda sig, skaffa ett arbete och hinna förverkliga sig själva innan de skaffar sitt första barn. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvinnliga högskolestudenter - som ännu inte hade skaffat, eller väntade, barn - planerade att skaffa barn allt senare i livet. Vi ville även undersöka om, och isåfall varför, kvinnornas pågående utbildning och kommande arbete, självförverkligande och förhållande var anledningar till att de planerade att senarelägga barnaskaffandet.

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstå det moderna samhällets individualistiska påtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma präster inom Svenska kyrkan med fokus på hur de upplever sin vardag i dagens tjänstebetonade samhälle. Studien stärker att Durkheims kollektivistiska samhälle till stor del har försvunnit i Sverige till förmån för det individualistiska samhället. Uppsatsen illustrerar följaktligen att även en institution som inte borde märka av individualisering och tjänstesamhället präglas av dessa processer. Utifrån respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser på Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan präglas av rådande samhällslogik på flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör på en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning står i fokus.

Att verka för en livsstil utan tobak och alkohol samt att främja sundamat- och motionsvanor är några av de viktiga delar barnmorskan arbetar med. Barnmorskanska ge stöd och hjälp till de kvinnor där de identifierat dessa livsstilsproblem.De studier som tidigare gjorts belyser ofta risker med livsstilsproblem men intehur barnmorskorna arbetar med att hjälpa till förändring.Syftet med studien är att beskriva barnmorskans upplevelse och erfarenheteratt arbeta med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. En kvalitativ studie där fem barnmorskor inom mödrahälsovården intervjuadesmed hjälp av semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med innehållsanalys.I resultatet framkom att barnmorskan arbetade aktivt med livsstilsfrågor.Det som belystes var att barnmorskan skapade en god relation, medvetandegjordeproblemen, Individualiserade vården, använde barnet som motivation samtibland var dominant i arbetet med livsstilsfrågor med den gravida kvinnan. Att motiveraoch uppmuntra kvinnan, respektera henne och hennes bakgrund, ge individuellinformation samt att kunna hänvisa var några av de strategier som barnmorskan användei arbetet.

Övergången till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och Individualiserade svenska samhället har nischkanalerna nått framgångar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan på en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lämnas opåverkad. Tydligt är att de stora TV-kanalerna tappar mark och måste anpassa sig till det nya TV-landskap som håller på att ta form. Allt verkar peka på en fortsatt ökning av nischkanaler.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra vägledare i Malmö ser på gruppvägledning, gällande lämpliga deltagare och gruppvägledningens syfte, vidare är syftet att jämföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som används till arbetet är följande: ? Hur uppfattar vägledarna gruppvägledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet? ? Vilka faktorer uppger vägledarna som viktiga i gruppsamtalet gällande dess syfte? ? Hur uppfattar vägledarna det enskilda samtalet i förhållande till gruppsamtalet? Huvudteorin som används är Baumans teori om den Individualiserade människan, teorin valdes på grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bäst. Enligt Baumans teori blir människan mer och mer individualiserad och detta inverkar på personens förmåga att kunna samverka med andra individer. Från början var arbetet tänkt att vara en kvantitativ enkätundersökning, då svarsfrekvensen för enkäten var för låg för att basera ett arbete på, så bestämde jag istället mig för att göra en kvalitativ studie där fyra vägledare på olika grundskolor i Malmö intervjuas gällande sina erfarenheter av gruppvägledning.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Kundval innebär att kunder, som är i behov av en vara, en tjänst eller någon form av service, ges större inflytande och får större möjlighet att påverka verksamheten de är beroende av. Kundvalsmodeller införs i snabb takt idag i flera kommuner och landsting. Lagen Om Valfrihet (LOV) som infördes 1 januari 2009 underlättar denna utveckling. Idag har de kunder som har behov av hemtjänst möjlighet att välja utförare i de kommuner som valt att införa LOV. När nu kommunerna i framtiden ska möta den konkurrens som de kommer att utsättas för i och med LOV, är det intressant att titta på vad de kunder som i dagsläget har möjligheter till valfrihet anser om denna.Mitt syfte var att göra en undersökning av brukarmodellen som används i Bodens kommun.

Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar.Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem.Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete.Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva.

Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt.

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förändrade form och funktion i vår senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hävdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt värdepedagogiska frågor som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män idag står inför en ny typ av utmaning och eventuell ämnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielärare i Samhällskunskap rent ämnesdidaktiskt hanterar och förhåller sig till implementeringen av jämställdhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll på en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lärare, verksamma på olika skolor i olika kommuner.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet.

BakgrundI Sverige drabbas varje år ungefär var tredje person som är 65 år eller äldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhället. Problemet kommer att öka därför att andelen äldre ökar i framtiden. Många fallolyckor går det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hälsofrämjande arbete genom att implementera fallförebyggande åtgärder i omvårdnaden av äldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos äldre personer på särskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.