Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frågar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll står inför. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med djupintervjuer där framstående personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn på svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv ställer uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll står inför. Utmaningarna består av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hämmar en förändring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som användes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgångspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett från individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar på konflikter i förskolan.

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvårigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhållningssätt och engagemang är de faktorer som framhålls som mest betydande då det gäller att främja en god lekutveckling och undvika leksvårigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvårigheter och anser därmed att hindren oftast återfinns i barnets omvärld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan är specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvårigheter..

Ett par av de trick som används i virtual reality för att få 3D-världen att verka mer levande är stereoskopi och ett dynamiskt perspektiv med head tracking. Tidigare undersökningar har visat att head tracking har större effekt på 3D-upplevelsen än stereo [1], i alla fall när bilderna visas på en vanlig datorskärm. Den här undersökningen har försökt att ta reda på om samma sak gäller då den virtuella världen projiceras på en horisontell bordsskiva. Intressant nog går resultaten från det genomförda experimentet tvärt emot all teori. Tyvärr kan inga konkreta slutsatser dras eftersom alltför många felkällor har uppmärksammats, men studien öppnar ändå upp för framtida forskning..

Denna studie handlar om vägledning ur ett etniskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur den sökande ser på vägledningen samt hur den sökande anser sig bli bemött och förstådd av vägledaren. Vi vill också undersöka hur vägledningen utförs med individer som har en utländsk bakgrund på ett Lärcenter i södra Sverige. Våra forskningsfrågor är följande: Hur utförs vägledning med individer som har en utländsk bakgrund? Vad är den vägledningssökandes respektive vägledarens uppfattning av vägledningen i ett etniskt perspektiv? I vårt arbete har vi gjort en kvalitativ undersökning där vi har videoinspelat fyra vägledningssamtal.

Vår studie är en kvalitativ undersökning som belyser användandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett någon förändring vad gäller användandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen från 1962 års läroplan, Lgr62, till dagens läroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrån tre perspektiv. Det ena perspektivet är den litteratur som finns att tillgå i ämnet och de två andra perspektiven ingår i vår empiriska del, som består av intervjuer med specialister på området och lärare på fältet. Vår slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Studiens syfte är att undersöka om ett intersektionellt perspektiv är integrerat i de två metodböcker som materialet består av; BRYT! från RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen från United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som består av bilder. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett intersektionellt perspektiv på genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar på att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men är frånvarande i Tjejgruppskompassen..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar.