SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser på specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, där jag var på en skola i staden Nakuru. Där genomförde jag intervjuer med lärare samt samlade på mig material. Syftet med studien är att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen på barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lärare som undervisade i olika årskurser.

Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

Denna studie omfattar och undersöker de förhållande som existerar kring psykologi och ludologi med på att förena sambanden mellan människors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration där funna samband påvisas. Av det material som använts mest (som hållfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef?s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor. Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas..

Enligt många bedömare upplever vi nu en typ av samhälleligt paradigmskifte. Den moderna världsordningen byggd på upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersätts med hjälp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhälle. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielärare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhällsförändringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodologisk grund och är utförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg används främst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter på individers självidentitet.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.

Suicid och suicidförsök  sätter närstående i en svår situation.  Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter  behovet  av  att sammanställa  publicerad  forskningen  inom området  för  att  identifiera  på  vilket  sätt  sjuksköterskan  kan underlätta  närståendes  situation.  Syftet  var  att  identifiera behovsområden  där  sjuksköterskan  kan  vara  till  stöd  för närstående  efter  suicid  och  suicidförsök.  Studien  var  en litteraturstudie  där  resultatet  baserades  på  elva  vetenskapliga artiklar  som  genomgick  noggrann  granskning  och  bearbetning. Resultatet  visade  att  suicid  och  suicidförsök  är  fysiskt  och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att  tala  om  det  inträffade.  Social  stigmatisering  av  begreppen råder,  vilket  leder  till  att  närstående  är  selektiva  med  vilka  de väljer  att  prata  med  och  i  vilken  utsträckning  de  väljer  att  göra det.  För  närstående  till  suicidförsök  fanns även  ett  uttalat  behov av  avlastning,  då  flertalet  artiklar  indikerade  en  risk  för utbrändhet  och  emotionell  avtrubbning  till  följd  av  en  konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver  mer  utbildning  inom  suicidområdet för  att  optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes  behov  av  stöd  är  fortfarande  relativt  outforskat  och mer forskning inom området behövs..

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet..

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt.Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information.Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.

?Children who are a little special and unusual? ? Pre school teachers' conception ofchildren in need of special support.Syftet med studien är att undersöka förskollärares föreställningar kring begreppet Barn ibehov av särskilt stöd i förskolan. Vidare är syftet att undersöka vilka stödinsatser somerbjuds i verksamheten. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka barndefinierar förskollärarna som barn i behov av särskilt stöd? Vilka stödinsatser erbjuderverksamheten barn i behov av särskilt stöd? Hur kan stödinsatserna som erbjuds kopplastill perspektiv på specialpedagogik?Studien genomförs i form av semistrukturerade personliga intervjuer.

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls.Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen.Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades.Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad.Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet.Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter..

Förskolan, det första steget i Sveriges utbildningssystem, bygger på strävansmål för verksamheten och i Förskolans läroplan, Lpfö 98, finns inga krav på individuella utvecklingsplaner. Bedömningar skall göras av verksamheten och inte av enskilda barn. Enligt aktuella studier tenderar utvecklingssamtalen att inriktas på bedömning av individen, samtidigt som andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka hur individuella utvecklingsplaner uppfattas och används i förskolorna, samt om de som deltar i studien anser att andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan. För att få svar på våra frågeställningar har vi arbetat med såväl intervjuer som enkäter.

Syftet med min studie var att ta reda på hur verksamma pedagoger upplever att läroplanens mål om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslärare, speciallärare och lärare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare år, årskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sätt att se på förutsättningar och behov samt på den grupp de bedriver undervisning i. Något enhetligt svar finns inte, den här studiens informanter individualiserar utifrån olika premisser samt på olika sätt. Faktorer så som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.