Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för Individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för Individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka varför och på vilket sätt Individer söker sig till antroposofi. Jag vill främst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos Individer som har valt att gå till en antroposofisk mödra- och barnavårdcentral. Individer som inte på ett enkelt sätt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ändå väljer antroposofisk mödravård. Syftet är att lyfta fram individens val, tankar och förhållningsätt till antroposofin och till mörda- och barnavårdcentralen..

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner Individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka Individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka Individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka Individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).

Multietniska Individer antas stå inför större utmaningar än monoetniska Individer när de gäller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter multietniska Individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem män och fyra kvinnor i åldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de både kände att deras identitet har influerats av två olika kulturer samt att de uppstod situationer där de kände sig kluvna och osäkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde påverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig på olika sätt.

I Sverige lever idag cirka 20 000 Individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att Individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella Individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella Individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella Individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap.

Detta är en studie i Individers riskhantering och riskmedvetenhet. Studien är baserad på företagsekonomiska teorier som bland annat behandlar olika sätt att undvika risker som finns mot olika delar av ett företag. Dessa teorier har senare omvandlats för att kunna användas i en analys av hur privatpersoner hanterar de risker som rör deras ekonomi. Utgångsläget för studien har varit att Individer utsättas för liknande ekonomiska risker som företag, och den huvudsakliga frågeställningen för studien har således varit om företagsekonomiska teorier kan tillämpas på Individer i samhället. Studien har även utformats för att ge svar på frågan om i vilken utsträckning Individer är medvetna om ekonomiskt risktagande.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för Individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för Individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos Individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos Individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos Individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos Individer med ADHD.

I Sverige är demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hälsofrämjande effekter i vården av Individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa Individer.

Individer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF), IK<70, tenderar att ha lägre självkänsla än Individer utan IF. Låg självkänsla korrelerar med psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och ätstörningar. Global självkänsla, en individs generella uppfattning av sig själv och sitt värde, påverkar och påverkas av undergrupper, såsom idrottslig kompetens (Shavelson, Hubner, & Stanton, 1976). Studier utanför Sverige visar att deltagande i organiserad idrottsverksamhet ökar global självkänsla och idrottslig kompetens hos Individer med IF. Denna studies syfte var att undersöka självkänsla och idrottslig kompetens hos idrottare, 16 år och äldre, inom Special Olympics i Sverige.

Forskning har indikerat att Individer med högt välbefinnande är bättre på att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer Individer med högt välbefinnande från dem med lågt välbefinnande, samt om deltagarna med högt välbefinnande har en bättre förmåga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fått fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mäta välbefinnande, upplevd stressnivå och balansen mellan krav och kontroll. Två grupper skapades, en med lågt (n=20) och en med högt välbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lågt välbefinnande ansåg sig ha signifikant lägre kontroll än gruppen med högt välbefinnande (p=.015).

AbstraktStudiens syfte var att studera Individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver Individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver Individer familjehemmets roll? Hur beskriver Individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra Individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på Individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur Individer som överlevt ett hjärtstopp samt Individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos Individer som drabbats av hjärtstopp.

Den generella åsikten är att förorter betraktas som utsatta områden. Många Individer som är uppväxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhället i övrigt stigmatiserar dessa områden. Trots de negativa perspektiven på dessa områden, finns det Individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda områdena. Det finns Individer som inte låter sig påverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. Många växer upp i förorterna och lyckas bli framgångsrika Individer som sedan tar sin rättfärdiga plats i samhället.Denna studie vill belysa dessa Individer och vad som ligger bakom deras framgångar genom att låta informanter med akademisk utbildning få skildra sina egna livsberättelser.