Många hushåll och Individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om Individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att Individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade Individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade Individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dessa för Individer mellan 18-65 år med diagnosen reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes i vetenskapliga databaser. Den insamlade datan analyserades och författaren använde arbetsterapeutiska praxismodeller som raster vid analys av de funna interventionerna. Resultatet presenterades i tre delar, interventioner, bedömningsinstrument samt effekten av genomförda interventioner. Resultatet av denna litteraturstudie visade att de vanligaste interventionerna som genomförs för Individer med reumatoid artrit är kompensatoriska åtgärder och åtgärder som förbättrar kroppsfunktioner.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken på ångest hos Individer med demens på särskilt boende samt hur ett särskilt boende för Individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjälp av 13 vetenskapliga artiklar som ansågs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna på musik kan ha en positiv inverkan på Individer med demens som visar tecken på ångest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet på verkade inte ångest nämnvärt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade någon effekt.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling. Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att Individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de Individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då Individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation. För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda Individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan..

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos Individer med långvarig muskuloskeletal smärta.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva Individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva Individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva Individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.

Vi ville i den här kvalitativa studien studera om Individer konsumerar olika utifrån sina yrkesroller. Om Individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredställelser? För att få svar på våra funderingar så har vi intervjuat Individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att få perspektiv på om och konsumtionen skiljer sig åt och hur. Vi har även visat på olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhålla oss till under studiens gång. Dessa teman går som en röd tråd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status.

AbstraktStudiens syfte var att studera Individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver Individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver Individer familjehemmets roll? Hur beskriver Individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra Individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på Individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Syftet med detta arbete är att se hur det multikulturella samhället speglas i de läromedel som används på skolorna idag. Undersökningen tittar på vilka Individer som väljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett genus och etnicitetsperspektiv. Läromedlen är alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehållsanalytisk och komparativ studie där Individerna i läromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehåll i utsagorna har lyfts fram. De har därutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanställning.

Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra Individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos Individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet.

AbstraktStudiens syfte var att studera Individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver Individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver Individer familjehemmets roll? Hur beskriver Individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra Individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på Individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att sjuksköterskan stödjer Individer utifrån ett helhetsperspektiv och att hon kan se individen bakom sjukdomen. Idag anmäls allt fler personal inom vården på grund av ett bristfälligt bemötande. Studier visar på att de Individer som lever med HIV/AIDS upplever att deras vård kan påverkas av den stigmatisering som finns i samhället. Dessa Individer upplever sig inom hälso- och sjukvården bli bemötta med en negativ inställning. De senaste åren har antalet Individer som lever med HIV ökat, idag är cirka 35,3 miljoner människor i världen bärare av infektionen.Syfte: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans inställning till att vårda Individer som lever med HIV/AIDS.Metod: För att söka svar på denna litteraturstudies syfte har en litteraturöversikt använts.

Syftet med vår studie är att undersöka hur personal inom verksamheter för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) arbetar för att utveckla kommunikationen hos Individer med autismliknande spektrum. Vi har valt att undersöka hur verksamhetschefer inom LSS uppfattar att deras personal arbetar för att Individer med autism skall utveckla sin kommunikationsförmåga. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter som är chefer över olika LSS-verksamheter i fyra kommuner i Mellansverige. Vi har analyserat det insamlade materialet utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, kommunikationsteori och empowerment. Resultatet har även analyserats utifrån tidigare forskning.

AbstraktStudiens syfte var att studera Individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver Individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver Individer familjehemmets roll? Hur beskriver Individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra Individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på Individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.