Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

Bakgrund:Studier visar på att antalet   närståendevårdare kommer att öka i Sverige och att det är betydligt vanligare   med kvinnliga närstående som vårdar en person med demenssjukdom. De   närstående kvinnorna upplevde det som en börda att vårda och hade en ökad   risk för att drabbas av depression.Syfte:Att beskriva erfarenheten   av att vara närstående till en person med demenssjukdom.Metod:Fokusgruppsintervju   genomfördes i två grupper med sju kvinnliga deltagare som var närstående till   person med demenssjukdom. Analysmetoden utgjordes av en kvalitativ   innehållsanalys och resulterade i 3 teman och 12 subteman.Resultat:I resultatet framkom att   närstående till person med demenssjukdom erfor många svårigheter som att leva   med en förändrad person och att hantera vardagen.  Det framkom även att de närstående hade både   negativa och positiva erfarenheter av den professionella vården och omsorgen.Diskussion:Genomförs av en   metoddiskussion där vald metod och dess utformning diskuteras.   Resultatdiskussionen diskuteras utifrån teorin livsvärlden under tre   rubriker; mening och sammanhang, tillgång till världen/vardagen samt att ha   hälsa och välbefinnande.Nyckelord:Närstående, närståendevårdare,   demenssjukdom, innehållsanalys, livsvärld.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska situationer i den dagliga omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien är empirisk och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor. Genom att analysera materialet med hjälp av innehållsanalys framkom fyra huvudkategorier: Patientens autonomi gentemot att göra gott, etik i mötet med patienten, patientens självbestämmande och sjuksköterskans känsloupplevelser av etiska situationer. Sjuksköterskorna upplever att etiska situationer är något som förekommer dagligen i omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. En ständig källa till att etiska situationer uppkommer är konflikten mellan att göra gott och skydda patienternas autonomi..

Vårdpersonals sätt att bemöta personer med demenssjukdom har betydelse för välbefinnandet hos dessa personer och även för vilken omvårdnad de får. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som främjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom. Metod som har använts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: Förstå personers värld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med demenssjukdom.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om huren trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När manutformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del avsådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Munvård av god kvalitet är av stor betydelse för en frisk munhåla och därmed ökat välbefinnande. Kognitiva nedsättningar hos personer med demenssjukdom försvårar deras förståelse för munvård och därmed deras förmåga att samarbeta med omvårdnadspersonalen. Utförandet av munvård hos personer med demenssjukdom kan därför leda till situationer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder för själva utförandet av munvård. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvårdnadspersonalen upplever som hinder, samt på vilket sätt omvårdnadspersonalen bemästrar dessa hinder vid utförandet av munvård för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där åtta omvårdnadspersonal intervjuades i två fokusgrupper.

Demenssjukdomar är den fjärde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundläggande förhållningssätt till vårdandet av personer med demenssjukdom är den personcentrade omvårdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för Vård- och Omsorg (2010). Demenssjukvården i Marks kommun har fått statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en utbildning i demensvård för vård- och omsorgspersonal på två demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle få grundläggande kunskaper i vårdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov.