Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka pÄverkar den enskilda individens förutsÀttningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka sex gymnasieelever, som gÄr sitt tredje Är pÄ sitt gymnasieprogram, och försöka fÄ kÀnnedom om dessa personers kÀnslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vÄr studie Àmnar vi Àven att undersöka om habitus, individens pÄverkan av uppvÀxtförhÄllanden och av familjen, pÄverkar mÀnniskors förutsÀttningar för vidareutbildning. Vi Àmnar Àven undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller vÀxer för dessa sex ungdomar vilka gÄr yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att pÄ sÄ sÀtt kunna förstÄ hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsomrÄden i Sverige dÀr vi fÄr en inblick i nÄgra individers lokala levnadsvillkor. Under resans gÄng har vi försökt förstÄ hur den lokala platsen inverkar pÄ individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i tvÄ barnfamiljers nÀrmiljö. DÀr berÀttar familjerna om olika faktorer sÄ som trafik och hotfulla företeelser som inverkar pÄ deras upplevelse av sin nÀrmiljö som trygg eller hotfull. DÀrefter far vi vidare till stadsdelen RosengÄrd i Malmö.

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger pÄ sex stycken intervjuer av respondentkaraktÀr.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror pÄ i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende pÄ i vilken fas i flytten individen befinner sig fÄr ocksÄ individuella förklaringsfaktorer, sÄsom individens sociala förutsÀttningar, individens samhÀllssyn och individens medieanvÀndning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun pÄ ett positivt eller negativt sÀtt. Studiens huvudresultat inbegriper ocksÄ att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gÀller kommunens satsning pÄ entreprenörskap..

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt Àmne som ses behöva ökadekunskaper för att nÄ Sveriges mÄlsÀttning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom omrÄdet diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmÀrksamma individens egen upplevelse av ovanstÄende valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna anvÀnde mÄlinriktat urval och genomfördedÀrefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berÀttade och delgav sina upplevelser.

FörtrÀngda kranskÀrl orsakar ischemisk hjÀrtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskÀrlen har fÄtt en alltmer framtrÀdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA Àr den vanligaste kateterburna metoden och Àr för patienten ett stort ingrepp, bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade Àven att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och mÀn gÀllande upplevelser och omvÄrdnadsÄtgÀrder.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

SjÀlvkoncept, och dÄ i synnerhet individens kroppsuppfattning, kan styra individens motiv till trÀning samt instÀllning till proteintillskott. Vidare forskning krÀvs för att verkligen pÄvisa skillnader mellan könen Àven om tendenser kunde urskiljas..

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn individens upplevelser av ÄterhÀmtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen. Den frÄgestÀllning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga ÄterhÀmtningen för mÀnniskor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som Àr sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frÄgestÀllning och granskades dÀrefter med hjÀlp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under ÄterhÀmtningsprocessen Àr olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som Àr betydelsefulla för den personliga ÄterhÀmtningen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hÀlsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer sÄsom individens utbildningsnivÄ, socioekonomiska status, hÀlsorelaterade beteende och sociala nÀtverk. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivÄ. Metoden som anvÀnds Àr en binÀr logistisk regressionsanalys av data frÄn LevnadsnivÄundersökning Är 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hÀlsa. Resultaten visar Àven att övriga faktorer visar sig ha en direkt pÄverkan pÄ hÀlsan.

Systemutveckling pÄverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan Àven innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nÀmns ovan pÄverkar individens förutsÀttningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer pÄverkar individens kreativitet pÄ olika sÀtt. De mer individnÀra processtyrningarna som frÀmst pÄverkar individens arbetsglÀdje och motiva-tion vilket i sin tur pÄverkar kreativiteten gÄr att sÀtta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utstrÀckning rör verksamhetens hel-het och Àr nÄgot svÄrare att pÄverka.