Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Bakgrund: Lyhördhet Àr ett tÀmligen begrÀnsat omrÄde gÀllande forskning i vÄrdvetenskapen och forskning har indikerat pÄ ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vÄrdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sÀllan sin oro och Àngslan med ord utan uttrycker istÀllet antydningar, vilket sÀllan uppmÀrksammas av vÄrdpersonalen, nÄgot som indikerar pÄ ett behov av lyhördhet i vÄrdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vÄrdrelationen och Àr dÀrav ett viktigt omrÄde att belysa. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vÄrdrelationen. Metod: Fem sjÀlvbiografier analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

Tidigare forskning visade att omhÀndertagande möten med sjuksköterskan stÀrkte patientens sjÀlvbild och skapade kÀnslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhÀndertagande skapade kÀnslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vÄrd. Det var inte lÀtt att vara anhörig till nÄgon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

MÀn Àr en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vÄrden leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de kÀnner sig utanför, har svÄrt att tÀnka sig att Äldras i yrket och kÀnner att deras sexualitet ifrÄgasÀtts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Att ha aktivitetsbalans Àr en fördel för att uppleva hÀlsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder pÄ att de finns mÄnga outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hÀlsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jÀmföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive mÀn samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 mÀn, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom och mer Àn 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden Àr drabbade. NÀr ett barn insjuknar blir det en omstÀllning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa förÀldrars kÀnslomÀssiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det Àr en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed dÀr vetenskapliga artiklar analyserats och sammanstÀllts.Resultat: FörÀldrarnahar kÀnslomÀssiga upplevelser som oro, kÀnsla av att tappa kontrollen, en kÀnsla av misstro.Bra stöd frÄn sjukvÄrdspersonal Àr viktigt för förÀldrarna för att kÀnna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen Àr att förÀldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvÄrdspersonalens omvÄrdnadsperspektiv i mötet medfamiljen Àr viktigt..

Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan pÄverkas negativt om behandling inte sÀtts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestÄende.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes dÀr elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanstÀlldes. Resultatet visade att sjukdomen Àr starkt förknippad med skam, vilket gör attmÄnga kvinnor lider i det fördolda dÄ de inte vÄgar söka hjÀlp av rÀdsla föratt bli sedd som dÄliga mödrar. De rubriker som framtrÀdde var att inte uppleva den förvÀntade lyckan, att förlora sig sjÀlv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vÄrden för att fÄ behandling saknade ett empatisktbemötande av vÄrdpersonalen och upplevde att deras kÀnslor normaliserades, defick inte adekvat hjÀlp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig mÄnga uttryck och dÀrmed kan kvinnorna tÀnkas söka vÄrd pÄ olikavÄrdinstanser.

Bakgrund: NÀr förÀldrar fÄr reda pÄ att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes vÀcks mÄnga frÄgor och funderingar. Funderingar om livet hÀr och nu, men ocksÄ om framtiden. För det lilla barnet blir det förÀldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men Àven det större barnet behöver hjÀlp och stöd frÄn sina förÀldrar. OcksÄ förÀldrarna stÄr mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes pÄverkar hela familjens livssituation, bÄde sjÀlsligt och praktiskt.

HÀlsoförordningar som presenteras i styrdokument Àr ett exempel pÄ styrningsmentalitet och folkhÀlsoarbetets pedagogik, som avser förÀndra folkhÀlsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hÀlsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mÄl, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhÀlsoarbetet för Är 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning frÄn texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att pÄvisa styrningsmentaliteter och hÀlsoförordningar som betydelsefulla bestÀmningsfaktorer för individers hÀlsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hÀlsoförordningar Àr mÄl- och vision -fokuserade om en god och jÀmlik hÀlsa för alla, dÀr arbetet för att nÄ idyllen om det hÀlsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhÀlleliga hÀlsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förÀndringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsÀtter att hÀlsosamma alternativ finns tillgÀngliga och genomsyrar Hallands samhÀllsplanering, budget och samhÀllsvision. Uppsatsen prÀglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhÀlsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts dÀremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhÀlleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige Àr cirka 450 per Är. Cirka en tredjedel av kvinnorna Àr under 40 Är. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes pÄ 1960-talet. Symtomen Àr fÄ och diffusa och Àr dÀrför svÄra att upptÀcka. Screening Àr en viktig undersökning för att upptÀcka cancern tidigt.

MÀnniskan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende pÄ olika sÀtt, allt frÄn vÄrd i hemmet till vÄrd pÄ hospice. Anhöriga hamnar i en svÄr situation och de upplever mycket kÀnslor. Studiens syfte Àr att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en nÀrstÄendes vÄrd i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vÄrden. Artiklarna analyserades utifrÄn Burnards metod och flera kategorier vÀxte fram.