I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

SammanfattningSpelberoende Àr ett ökande samhÀllsproblem som börjat uppmÀrksammas allt mer i takt med att spelindustrin expanderar. Allt fler blir spelberoende och drabbas hÄrt bÄde privat och ekonomiskt. Vi har i den hÀr uppsatsen undersökt hur individens vÀg in i spelberoendet ser ut samt vilka hÀndelser som lett fram till individens beslut att lÀmna spelandet bakom sig. Den teoretiska utgÄngspunkten koncentrerar sig till Custer & Milts tre faser om vÀgen in i spelberoende och Dolans tre faser om vÀgen ut samt en litteraturgenomgÄng. Undersökningen Àr kvalitativ och baserar sig pÄ intervjuer med fyra spelberoende mÀn som idag Àr spelfria och Àr eller har varit aktiva i en spelförening i Göteborg.

Vid samma kronologiska Älder Àr Àldre mÀnniskor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju Àldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagÄng i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett Äldrat utseende. Denna olikhet kan ha mÄnga orsaker. I denna studie prövas om kÀnslan av sammanhang (KASAM), som Àr ett indirekt mÄtt pÄ stresstÄlighet, Àr relaterat till markörer för funktionell Älder, i Äldersgrupperna 66 respektive 86 Är. Hypotesen Àr att ett starkt KASAM Àr relaterat till lÄg funktionell Älder.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hÀlsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala lÀn har under vÄren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hÀlsofrÀmjande projekt samt pÄ sikt förbÀttra ungdomarnas hÀlsa gÀllande ökad fysisk aktivitet, bÀttre kost- och sömnvanor samt en bÀttre sammanhÄllning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som anvÀnts för datainsamling Àr fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och kÀnslor kring hÀlsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen pÄverkan av projektets innehÄll.

Bakgrund: I Sverige Àr cancer en av de frÀmsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att fÄ ett livshotande besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvÀrld bli pÄverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgÄr en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelÄlders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes Àr unik i det sÀtt den pÄverkar hela familjen gÀllande anpassning och livsstilsförÀndringar. DÀrför Àr det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angÄende dessa förÀndringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nÀr ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Bakgrund. MÄnga patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten Àr smÀrtan efter operationen. SmÀrtpÄverkade patienter utsÀtts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhÄllningssÀtt till den levda vÀrlden.

Med denna uppsats har vi velat ta reda pÄ hur singlar över 30 Är upplever sitt singelskap samt hur de förhÄller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel Àr ett begrepp som inrymmer mÄnga olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla Àr över 30 Är och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fÄtt fram med hjÀlp av vÄr teoretiska utgÄngspunkt som berör modernitetens samhÀlle dÀr individen skapar sin sjÀlvidentitet och livsstil utifrÄn sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras instÀllning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vÄrt samhÀlle.

VÄr studie behandlar fenomenet förÀldrarÄd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat pÄ pedagogers och förÀldrars upplevelser av förÀldrarÄd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig Ät och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt. Vi har antagit en fenomenologisk utgÄngspunkt dÀr man fokuserar andra mÀnniskors upplevelser av deras omvÀrld och anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av förÀldrarÄd Àr. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ en förskola.

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur flersprÄkiga ungdomar ser pÄ sin flersprÄkighet i förhÄllande till sin sprÄk- och identitetsutveckling. I vÄra undersökningar har vi utgÄtt frÄn tre flersprÄkiga ungdomars berÀttelser om sina upplevelser kring sin sprÄk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom anvÀndningen av livsberÀttelser som metod har vi fördjupat oss i och fÄtt större förstÄelse för deras livssituation. Deras berÀttelser har berikat vÄr syn pÄ flersprÄkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, sprÄk och identitet. Vi har uppnÄtt vÄrt syfte genom att frÄgan besvarats utifrÄn ungdomarnas berÀttelser.

I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att fÄ en förstÄelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i Äldrarna 20-25 Är och som varit arbetslösa i minst tre mÄnader. TvÄ teoretiska perspektiv har anvÀnts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av portrÀtt dÀr vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom portrÀtten kan man utlÀsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svÄr. Att inte ha rÄd med ett eget boende och dÀrmed bli kvarboende hos förÀldrar, Àr en av konsekvenserna av arbetslösheten.

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) Àr ett Àrftligt syndrom som innebÀr att kollagenet i bindvÀven har en nedsatt funktion dÀr vanliga symtom Àr överrörlighet i leder, smÀrta och trötthet. Studier har visat att yoga minskar smÀrta hos personer med fibromyalgi men inga tidigare studier finns som har undersökt effekten av yoga hos personer med diagnosen EDS. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva upplevelser av modifierad yoga hos patienter med diagnosen EDS med avseende pÄ symtom och funktion. Studien genomfördes enligt single-subject design samt med kvalitativ intervju.Tre personer med diagnosen EDS inkluderades i studien. TvÄ av dessa skattade sin smÀrta och trötthet utifrÄn en VAS-skala i samband med yogalektioner under en period pÄ 7 veckor.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Sömnstörningar Àr vanliga bland mÀnniskor och kan pÄverka bÄde livskvalitet och hÀlsa. Insomni Àr en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svÄrigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot mÀnniskor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva Ätta gruppdeltagares upplevelser av hjÀlpande respektive försvÄrande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.