Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet. Detta har lett till följande forskningsfrågor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?.

Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet.

Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt. Den största delen av diabetesbehandlingen utgörs av livsstilsförändringar där kostbehandlingen är av stor betydelse. Patienter med typ 2 diabetes upplever att livsstilsförändringar är svåra att genomföra, specifikt gällande kosthållningen.Syfte: Att beskriva hur individer med typ 2 diabetes upplever kostbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012) riktlinjer gällande analysförfarandet.Resultat: Fem kategorier erhölls baserat på individers upplevelse identifierades: trygghet, maktlöshet, tillfreds, otillfredsställd och övergivenhet. Det framkom att flera individer med typ 2 diabetes upplevde känslor av bl.a.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hälso- och sjukvårdsamt omvårdnad ska genomsyras av en helhetssyn. Då holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vården skall ges utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmänniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga där alla delar är lika viktiga attta hänsyn till. Samtliga behov en människa har betraktas även de som likvärdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmärksamhet till andlighet i omvårdnad.

Stroke är en av vår tids stora folksjukdomar och medför i regel en plötslig och omskakande förändring både för patienten själv samt för närstående. Rehabiliteringen efter en stroke innebär återuppbyggnad och anpassning av fysiska, sociala samt emotionella aspekter av individens liv. Sjuksköterskans förmåga att motivera patienten är grundläggande för optimering av stroke-patientens rehabiliteringsmöjligheter. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga strokepatientens motivationsfaktorer till rehabilitering samt undersöka hur sjuksköterskan använder sig av motivation i omvårdnads- och rehabiliterings-arbetet. För att undersöka ämnet utfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa forskningsrapporter.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förståelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av särskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan påverka integreringen. Frågeställningar var: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som är i behov av särskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan påverka integreringen av barn som är i behov av särskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av särskilt stöd kan se olika ut beroende på förskola samt hur länge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse vid integrering eftersom detta påverkar hur villiga pedagogerna är att se barnens begränsningar och styrkor, huruvida de är benägna att göra förändringar i förskolans miljö och arbetssätt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Syftet med arbetet var att beskriva hur några föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet från skolan, samt hur gymnasielärare tänker kring bemötande av föräldrar till elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever bemötandet från skolan. Vi har också använt oss av intervjuer för att undersöka hur några gymnasielärare tänker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar på att föräldrarna till dessa elever är missnöjda med bemötandet från skolan. Föräldrarna önskar mer respekt och förståelse och även tydligare information om vilka rättigheter elever i behov av särskilt stöd har.

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö är en kvantitativ studie med delvis öppna frågor vilket innebär att den har en kvalitativ ansats också. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för känslan av gemenskap och känslan av delaktighet i samhället. Men också om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet såsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser måste innehålla för att möta de behov som finns hos människor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som påverkar upplevelsen av gemenskap i det närområde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de är nödvändiga och i så fall varför.