Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ?manliga sexualvanor?, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas på bevarande av livskvaliteten. Under pågående palliativ vård har många anhöriga behov av bekräftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det är vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vård. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vård av äldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Bakgrund: Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor anger att hälso- och sjukvårdsamt omvårdnad ska genomsyras av en helhetssyn. Då holism betyder helhet finnes i begreppethelhetssyn stöd till att vården skall ges utifrån ett holistiskt helhetsperspektiv. Inom holismen sesmänniskan som en helhet av det fysiska, psykiska, sociala och andliga där alla delar är lika viktiga attta hänsyn till. Samtliga behov en människa har betraktas även de som likvärdiga. Trots detta talas detom att sjuksköterskor ger för lite tid och uppmärksamhet till andlighet i omvårdnad.

Outsourcing påverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det även på andra sätt påverkar individen i arbetslivet..

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

Sexualiserat våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som utgör ett hot mot individens hälsa. Därför är vårdpersonalens bemötande centralt och betydelsefullt för att kunna skapa en tillfredsställande omvårdnadsrelation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal efter att ha blivit utsatt för sexualiserat våld av sin partner. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1999-2009 analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet gav fyra kategorier: Empati och bekräftelse lindrar lidandet: Våga öppna sig genom samtal: Behov av information för förståelse och beslutstagande: Avsaknad av förståelse och mod att avslöja.

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det viktigt attuppmärksamma och möta patienten med hänsyn till olika aspekter, däribland kulturen. Detta innebär att höga krav ställs på sjuksköterskans förmåga att utöva transkulturell omvårdnad. En viktig aspekt för att uppnå god omvårdnad är en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hänsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vårdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Syftet med undersökningen är att beskriva och problematisera pedagogers syn på en integrerad matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Vi valde då att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor på två år 0-6 skolor. Frågorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssätt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara på frågan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd i matematik.

Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet ? såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig.