Att bara leva på livsmedel från växtriket är en gammal företeelse, men begreppet vegan för de som bara äter vegetabilier myntades först 1944. Man kan välja att bli vegan av etiska, miljömässiga, hälsomässiga och ekonomiska skäl, samt att valet av kost även kan vara ett uttryck för identitet. Syftet med studien är att belysa de problem som kan uppstå, för Individen, till följd av en vegansk kosthållning och livsstil samt att lyfta fram de resonemang som visar hur dessa problem hanteras. Forskningsprocessen utgick ifrån grundad teori och data i form av intervjuer och observationer samlades in. Sex veganer intervjuades och tio restaurangmenyer observerades i syfte att hitta problem och lösningar.

Vid utlandsmission ställs Individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till Individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Syftet med studien var att synliggöra hur sånglärare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhållningssätt till att använda sångläroböcker i sin undervisning med utgångspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer använts där fem sånglärare intervjuats. Informanterna är, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sånglärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sångläroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sångundervisningen. Läroboken kan förstärka och fördjupa innehåll som behandlats i undervisningen såsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.

Inledning: Tidigare studier beskriver att karriärsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt arbetsliv. Hur karriärsutveckling sker och vad som påverkar Individen är olika för kvinnor och män. Tidigare studier visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar en individs karriärsutveckling. Vidare visar tidigare studier också att familjesituation och homosocial reproduktion även påverkar en individs karriärsutveckling. Studier visar att kvinnor har svårare än män att utvecklas i sina karriärer och orsakerna till att kvinnorna har svårigheter kan bland annat bero på glastaket.

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för Individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är Individens motiv till att välja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stärkande i Individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för Individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över två vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas är: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen är självisk. Angående (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) är mer komplicerat.

Osäkra anställningsformer som timanställningar har under de senaste åren ökat i Sverige. Personer med sådana anställningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jämförelse med tillsvidareanställda. Timanställda har ofta begränsat inflytande över sitt arbete och små utvecklingsmöjligheter. En anställningsform som timanställning har även stor inverkat på privatlivet, både vad gäller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanställda på ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssätt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som påverkade Arbetstillfredsställelse var: Förmåner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel på arbetsplatsen.De kategorier som påverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet påverkar Individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan på hälsan, Höga förväntningar men dålig feedback och Sociala relationer..

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde Individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och åsikter kring det egna supporterskapet. Syftet är att ta reda på vad det är som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för Individens meningsskapande har även varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bättre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och våld har väckt många intressanta och givande tankar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka Individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för Individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.

Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för Individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd.

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till Individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan Individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.