Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter.

Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda Individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt?. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet.

Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för Individen och flexibelt inför morgondagens förändringar..

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på Individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda Individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att Individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka beachvolleybollspelares upplevelse i samband med axelskada och vad som kan påverka tillbakagången till beachvolleyboll efter en axelskada. Design: En kvalitativ ansats har använts där djupintervjuer ligger till grund för studien. Urval: Fem medverkande som spelar eller har spelat beachvolleyboll på elitnivå deltog i studien. Samtliga har drabbats av axelskada där skadan hindrat dem från att träna/tävla på tilltänk nivå under minst 28 dagar. Resultat: Fynden av denna studie indikerar att den egna drivkraften hos Individen, tillsammans med en tydlig målsättning och stöd från omgivningen är tre orsaker som bidrar till att öka chanserna att komma tillbaka till beachvolleyboll efter axelskada.

Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar.

AbstraktPå dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad ställs höga krav på att Individen själv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsättning. Därmed ställs det krav på att medborgare utvecklar sig själva och sin kompetens för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anställbarhet. En grundförutsättning för att anställbarhet ska fungera och skapa välfärd är att stat och företag ger goda möjligheter för Individen att öka sin anställbarhet. Samtidigt som anställbarhetsdiskursen växer har en expansion skett av alternativa former för arbete, såsom inom den växande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur individer uppfattar och tolkar en logotyp och hur detta överensstämmer med företagets strategi för deras visuella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri utgörs av intervjuer med tre stycken art directors, en copywriter och en projektledare från tre stycken olika reklambyråer. Dessutom har vi intervjuat 15 stycken respondenter.

Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till Individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Syfte: Syftet är att, utifrån ett branschperspektiv och ett kundperspektiv, finna orsaker till varför de traditionella bankerna lyckas behålla sin dominerande ställning trots konkurrensen från uppstickarbankerna. Vi ämnar även visa vilka kundtyper som tjänar mest på ett aktivt val av bank. Slutsatser: Under arbetets gång har vi identifierat ett antal faktorer vilka förklarar varför uppstickarbankerna inte tagit större marknadsandelar från de traditionella bankerna. Det beror dels på branschspecifika och dels på kundspecifika faktorer som bankerna använder. Branschfaktorerna är stordriftsfördelar, kontorsnät, långvariga relationer, varumärken och att banken tjänster är lågintresseprodukter.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på Individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på Individen samt religion och etik..