Syftet med denna studie Àr att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamÀnniskor i kris. Tre av informanterna Àr medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhÀndertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, tvÄ Àr kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som anvÀntsÀr hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet Àr analyserat med hjÀlp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanomrÄde ochövergÄngsobjekt (Winnicott, 1993), BenÀmnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera den grÀnsdragning som görs mellen mÀnniska och djur ifrÄga om hur man rÀknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som bestÄr av de individer man anser förtjÀnar moralisk hÀnsyn. Eftersom den vanligaste synen pÄ den moraliska gemenskapen Àr att den bestÄr av mÀnniskor, medan djur stÄr utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag gÄr dÀrmed igenom hur man kan vÀrdera liv och vad som förvÀntas av en individ för att hon ska fÄ rÀknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar sÀrskilt förmÄgors betydelse och fÄr fram att dessa inte rÀcker till som kriterium för att nÄgon ska fÄ rÀknas moraliskt.

Personal inom ambulanssjukvÄrd utsÀtts ofta för svÄra situationer i sitt arbete. SvÄra olyckor med starka synintryck, patienter som utsÀtts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av nÀrstÄende och andra trauman kan Àven bli ett trauma för den personal som Àr involverad i hÀndelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom pÄ Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska hÀndelser. En kvantitativ enkÀtstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivÄ, med aktiv tjÀnstgöring pÄ akutambulans.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

Bakgrund: Lungcancer Àr en sjukdom med dÄlig prognos och hög dödlighet. MÄnga patienter behandlas dÀrför med palliativ vÄrd. Att ha lungcancer pÄverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att frÀmja patientens livkvalitet.Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrÄn lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som pÄverkade kÀnslan av den och hur sjuksköterskan kunde frÀmja livskvalitet utifrÄn sin yrkesroll.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt anvÀndes 25 artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed.Resultat: Livskvalitet Àr ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som nÄgonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla.

Följande studie behandlar Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förÀndringar. JÀmstÀlldhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jÀmstÀlldhet problematiseras samt vilka mÄl och strategier gÀllande jÀmstÀlldhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur tvÄ motstÄende feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. FörÀndringar och graden av hur djupgÄende de Àr mÀts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit Àr att det skett en retorisk förÀndring hos partiet gÀllande hur de problematiserar jÀmstÀlldhet. FörÀndringen har frÀmst skett i hur partiet förhÄller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfÀr. Inom dessa dimensioner gÄr det att utlÀsa en ideologisk förskjutning frÄn liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt hÄll.

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert WenglĂ©n Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvĂ€rld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjĂ€lp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi anvĂ€nder abduktiv ansats, det vill sĂ€ga att vi anvĂ€nder oss av bĂ„de induktiv och deduktiv ansats under studiens gĂ„ng.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. MÄnga av de drabbade reagerar med starka kÀnslor pÄ diagnosen och behandlingen Àr tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd frÄn anhöriga, vÄrdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största kÀllan till stöd, men stödet frÄn vÄrdpersonalen Àr ocksÄ av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd frÄn vÄrdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Denna studie syftar till att undersöka synen pÄ arbete bland Ättiotalister. VÄr utgÄngspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. VÄra frÄgestÀllningar har varit:? Vad svarar studenter födda pÄ 1980-talet pÄ frÄgor om arbete?? Skiljer sig svaren Ät beroende pÄ kön, Älder och institutionstillhörighet?Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland Ättiotalister vid tvÄ olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vÄr empiri och jÀmfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vÄrt urval av studenter lÀmnat, stÀmmer vÀl överens med vad tidigare forskning har visat.

Bakgrund: Malnutrition Àr en av de största hÀlsoriskerna bland Àldre och det har lÀnge varit ett problem inom sjukvÄrden. Till följd av felnÀring fÄr patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus Àr det kÀnt att omvÄrdnaden kring nutrition Àr otillrÀcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvÄrdnadsforskningen kring malnutrition gÀllande Àldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till Àmnet.

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

Vid kronisk sjukdom förÀndras livet ofta pÄ ett dramatiskt sÀtt. Fati-gue Àr ett av de vanligaste symtomen som personer med kroniska sjukdomar upplever. Fatigue kan beskrivas som ett subjektivt obe-hagligt symtom som kan innefatta total kroppslig upplevelse med allt frÄn trötthet till utmattning, detta skapar ett opÄlitligt tillstÄnd som pÄverkar individens förmÄga till normal kapacitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med fatigue vid kronisk sjukdom. Nio kvalitativa artiklar analysera-des med kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra ka-tegorier: tröttheten pÄverkar hela kroppen, det sociala livet begrÀn-sas, beroendet ökar men hoppet finns kvar och fatigue uppstÄr av oli-ka anledningar och fluktuerar sÄ egenvÄrden mÄste skrÀddarsys.

Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Bakgrund: Relationen mellan sjuksköterska och patient har genomgÄtt stora förÀndringar. FrÄn att patienten tidigare sÄgs som ett objekt utan egna resurser, till att idag ses ur ett holistiskt perspektiv, som en individ med styrkor, tillgÄngar och som Àr expert pÄ sin egen person. Begreppet patientdelaktighet uppmÀrksammades Är 1978 av World Health Organization i  Alma-Ata deklarationen och har sedan dess fÄtt större utrymme i vÄrden. Patienters lagliga rÀtt till delaktighet i sin vÄrd Àr idag omfattande och det Àr vÄrdpersonalens skyldighet att informera och involvera sina patienter. Patienter idag stÀller allt högre krav pÄ sjukvÄrden och det Àr en utmaning för sjuksköterskor att kunna förhÄlla sig till dessa.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar patienters delaktighet i sin vÄrd.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar analyserade med induktiv ansats.Resultat: Författarna fann elva underteman som pÄverkade patienters upplevelse av delaktighet i sin vÄrd.