Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur individer som inte Àr födda i Sverige, upplever att det Àr att leva i landet samt hur identiteten pÄverkats av flytten till det nya landet. Tidigare forskning visar pÄ att trots att vi haft en flyktinginvandring i 40 Ärs tid sÄ har integrationen inte fungerat fullt sÄ bra som den borde, vilket var en bidragande faktor till vÄrt intresse kring Àmnet.Vi har intervjuat tolv personer som vi ansett vara ?lÀmpliga? informanter dÄ dessa behÀrskat det svenska sprÄket samt haft ett annat ursprung Àn svenskt. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: - Hur upplever de invandrare vi intervjuat att det Àr att leva i Sverige? Positivt eller negativt? ? Hur ser en invandrare i Sverige pÄ sin egen identitet? - FörÀndras upplevelsen av en persons identitet vid en flytt till ett annat land? - Vilka processer uppstÄr för en individ vid en invandring till ett nytt land? För vÄr datainsamling har vi anvÀnt oss utav den kvalitativa forskningsintervjun som syftar till att förstÄ den intervjuades upplevelse av fenomenet.

Varje Är genomförs ungefÀr 3,5 miljoner personlighetsprofileringar med Myers-Briggs Type IndicatorŸ, MBTI Ÿ. Det gör instrumentet till ett av de mest anvÀnda psykologiska testen i vÀrlden och det innebÀr att lika mÄnga mÀnniskor fÄr en etikett pÄ sin personlighetstyp som kan anvÀndas pÄ olika sÀtt. Det finns studier, till exempel av Carlyn, som talar för att MBTI Àr ett pÄlitligt instrument, men det finns ocksÄ studier, till exempel av Pittenger, som hÀvdar motsatsen. James Michael menar att enbart MBTI ger en alltför inkomplett bild av en ledares beteende. Kanske Àr det klokt att komplettera MBTI med andra testinstrument för att fÄ en komplettare bild av en individ. En modell som skulle kunna komplettera MBTI Àr motivationsteorin Self-Determination Theory, SDT, och tillhörande delteori General Causality Orientation, GCO.

Tidigare forskning visar att patienter har olika behov postoperativt, det Àr sjuksköterskans uppgift att anpassa omvÄrdnaden till individen. Patienter har postoperativt ett extra stort behov av information. Sjuksköterskor och patienter har olika Äsikter om vilka behov som ska tillgodoses först. Sjuksköterskan anser att kompetenta vÄrdgivare, smÀrtlindring och den behandling som vÄrdpersonal ger ska prioriteras först. Det viktigaste för patienterna var kompetenta vÄrdgivare, kommunikation samt god omvÄrdnad.

Syftet med denna studie Àr att förklara varför konsumtionen av ekologiska klÀder haft en svag ökning sett utifrÄn konsumenternas perspektiv. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ metod legat till grund för denna studie. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter för att undersöka om det föreligger nÄgot samband bland konsumenter. För att kunna presentera ett mer djupgÄende resultat har den kvantitativa metoden kombinerats med en kvalitativ metod vid analys av data.Teorin i denna studie har anvÀnts som utgÄngspunkt för att bÀttre förstÄ konsumenternas köpbeteende samt betydelsen av varumÀrken. Studiens empiri bestÄr av den data som samlats in genom enkÀter.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Är cirka tiotusen personer av ett hjÀrtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjÀrtstopp pÄverkar den drabbades liv pÄ olika sÀtt och det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjÀrtstopp. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes med induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förÀndringar som de pÄ olika sÀtt försökte hantera.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer kÀnner hög tillfredsstÀllelse i sitt arbete. Detta innebÀr att bÄde individ, företag och samhÀllet i stort har nÄgot att vinna pÄ att individen kÀnner hög tillfredsstÀllelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka unga vuxnas lönearbetares kÀnsla av tillfredstÀllelse i sin yrkesroll och att sedan utifrÄn vÄra informanters karriÀrberÀttelser försöka att hitta orsaker och samband mellan kÀnslan av tillfredstÀllelse och vÀgen till arbete. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsstÀllelse och beslutsfattande för att tolka och koda vÄrt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som Àr i Äldern 25-35 Är och som har en tillsvidareanstÀllning.

Syftet med denna studie var att belysa vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder vÄrdpersonal pÄ en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara pÄ syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehÄllsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vÄrdare som arbetade pÄ slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vÄrd av personer med EIP. Resultat Genom innehÄllsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utÄtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera Ängest, utspel och sjÀlvskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nÄ omvÄrdnadsmÄl, subteman: Enhetligt förhÄllningssÀtt, Struktur i omvÄrdnaden.

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka pÄ vilket sÀtt frihetsberövade pappor pÄverkas i relationen till sina barn under sin fÀngelsevistelse. De frÄgor studien utgick ifrÄn var pÄ vilket sÀtt förÀldraskapet pÄverkades, samt vilka svÄrigheter som uppstod med papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas sjÀlvbild och sjÀlvidentitet förÀndrades under denna tid. Hur samhÀllet kan bidra till förÀndring samt underlÀtta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrÄn tidigare frihetsberövade pappors perspektiv.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor frÄn organisationerna KRIS och XCONS, och tvÄ anstÀllda frÄn Bryggan, vilket Àr organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade förÀldrar.

Bakgrund: Moralisk stress innebÀr att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras dÄ hinder uppstÄr i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress Àr exempelvis frustration, ledsamhet och utbrÀndhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror pÄ psykisk ohÀlsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhÀlsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, dÀr individens sjÀlvuppfattning och verklighetsupplevelse Àr av betydelse för upprÀtthÄllandet av vÀlbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig mÀnniskor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan bÄde i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hÀlsorÄdgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivÄn bland anstÀllda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

Dagens samhÀlle krÀver att varje enskild individ mÄste ta beslut över alla de val som vi stÀlls inför. NÀr det gÀller val som antingen gynnar eller missgynnar vÄr hÀlsa Àr möjligheterna idag oÀndliga. PÄ grund av detta finns det mÄnga som ökar i vikt och dÀrmed kan behöva hjÀlp med att göra en livsstilsförÀndring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha pÄverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förÀndringar som följer efter den typen av livsstilsförÀndring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes dÀr fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.