Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vÄrden Àr en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och frÀmja patientens delaktighet i vÄrden. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat dÀr sjuksköterskan var lyhörd och dÀr relationen mellan parterna var jÀmlik upplevdes viktigt.

"Lester Bangs har aldrig varit i TranÄs" Àr en kultursociologisk studie i syfte att testa hÄllbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa pÄ skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvÀgar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla frÄn svensk dagspress, strÀvar uppsatsen efter att visa pÄ varje individs specifika kulturella navigation för att nÄ en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som Àr gÄngbart pÄ ett specifikt fÀlt? Begreppen kapital och fÀlt Àr hÀmtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom nÄgra ledtrÄdar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..

Bakgrunden: Anorexia Nervosa Àr en form av Àtstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor Àn mÀn och gör ofta debut i tonÄren. Sjukdomen prÀglas av avsiktlig sjÀlvsvÀlt, viktfobi och förvrÀngd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvÄrdspersonal Àr svÄrt. MÄnga av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig sjÀlva. Det Àr vÄrdaren som har ansvaret för att patienten ska fÄ en positiv upplevelser av vÄrden.

Bakgrund: Hotell- och restaurangbranschen Ă€r dĂ„lig pĂ„ att anstĂ€lla personer med eftergymnasiala utbildningar med inriktning pĂ„ hotell och restaurang, de prioriterar istĂ€llet individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror pĂ„ att branschen Ă€r praktisk och att Ă„sikten att yrkeskunskapen kan lĂ€ras ut pĂ„ golvet fortfarande Ă€r stark.Syftet:Syftet Ă€r att undersöka hur studenter som examinerades 2010 frĂ„n Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgĂ„tt.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehĂ„lla Ă„sikter och tankar frĂ„n före detta studenter som examinerades sommaren 2010 frĂ„n Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger pĂ„ tre intervjuer med yrkesverksamma personer frĂ„n hotell- och restaurangbranschen, samt tio besvarade enkĂ€ter frĂ„n före detta studenter frĂ„n RHS.Resultatet: visar pĂ„ att hotell- och restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala utbildningar dock Ă€r utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instĂ€mmer och anser att RHS utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska fĂ„ större möjligheter inom hotell- och restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen gĂ„r det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhÄllningssÀtt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normövertrÀdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Individ familj och samhÀlle, 2011.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens förÀnderliga samhÀlle. Det stÀller dÀrmed krav pÄ ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgÄng och frÀmja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillÀmpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap sÀrskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien Àr att en verbal tvÄvÀgskommunikation, sÄsom fysiska möten och telefonkommunikation, Àr mest tillÀmplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Att bemöta patienter efter en traumatisk hÀndelse krÀver goda kunskaper bÄde medicinskt och psykologiskt. HÀr krÀvs kunskap i vilka normala processer som pÄgÄr samt vilka patologiska tillstÄnd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhÀndertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhÀndertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhÀndertagandet.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en progressiv, obotlig sjukdom som drabbar allt fler mÀnniskor i Sverige och övriga vÀrlden, framförallt beroende pÄ tobaksrökning. Sjukdomen pÄverkar mÀnniskans andningsfunktion vilket leder till begrÀnsning av hur kroppen kan anvÀndas och ett ökat beroende av andra för att klara av sin vardag. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie av vÄrdvetenskapliga kvalitativa artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrÄn Friberg (2006).

SAMMANFATTNINGBakgrund: Drogmissbruk Àr ett utbrett fenomen i samhÀllet. Bakomliggande orsaker till ett drogmissbruk Àr Àrftlighet, utsatthet under uppvÀxten och dess dövande effekt pÄ Ängest. VÄrdpersonal kan anse att patienten med drogmissbruk sjÀlv Àr ansvarig för sin situation. Det finns en rÀdsla och ovilja hos vÄrdpersonal att bemöta patienter med drogmissbruk, vilket kan bero pÄ bristande kunskap och erfarenhet. VÄrdpersonal uttrycker en vilja till utökad kunskap och erfarenhet av drogmissbruk.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.

Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang fÄr gitarrelever att uppleva lust att lÀra och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva pÄ sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade Àven till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvÀrlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillÀmpats för att uppnÄ syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation Àr Personligt inflytande, LÀrarens positiva bemötande och KÀnsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen Àr Att inte förstÄ varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen pÄ personligt inflytande och KÀnslan av att inte utvecklas. Studien kan Àven konstatera att kvinnliga förebilder Àr av stor vikt inom musikvÀrlden för ? utöver att finnas dÀr som inspirationskÀllor för kvinnor att identifiera sig med ? att pÄvisa det faktum att det faktiskt Àr möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade omrÄdena inom musikerbranschen..

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvĂ„righeter, hur dessa svĂ„righeter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssĂ€tt kan fĂ„ för barn med koncentrationssvĂ„righeter, samt vilka möjligheter respektive svĂ„righeter som kan tĂ€nkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ av sydvĂ€stra Sveriges Montessoriskolor, dĂ€r totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svĂ„righeterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende pĂ„ situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det hĂ€r syn- och förhĂ„llningssĂ€ttet naturligt, dĂ„ kĂ€rnan i Montessoripedagogiken Ă€r att utgĂ„ frĂ„n varje individ och anpassa sĂ„vĂ€l inlĂ€rningssituationen som urval av stoff, vilket Ă€ven anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssĂ€tt.