AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan Ätnjutandet av mÀnskliga rÀttigheter, individens identitetsformande och grundlÀggande mÀnskliga behov utifrÄn ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar pÄ sociologiska och psykologiska teorier. Detta vÀvs sedan samman med mÀnskliga rÀttigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmÀngiltighet.Det individuella identitetsskapandet fÄr mindre utrymme i ett samhÀlle vars medborgares rÀttigheter Àr begrÀnsade. Vidare prÀglas de mÀnskliga rÀttigheterna av vÀsterlÀndska och individualistiska ideal som framhÀver individens autonomi. Detta sÀtts i motsats till de kollektivistiska vÀrderingar som ofta prÀglar traditionella samhÀllen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundlÀggande mÀnskligt behov och dÀrmed mÀnsklig rÀttighet..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenter fick besvara frÄgor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar pÄ att socialt ansvar Àr ett begrepp som Àr beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar Àr Àven kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag vÀljer att redovisa sitt sociala ansvar Àr för att de anser att det Àr ett sÀtt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Syftet: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ svar pÄ hur krÀnkning kan se ut pÄ de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar krÀnkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka krÀnkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka krÀnkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att pÄ sÄ sÀtt komma nÀrmare informanterna och deras erfarenheter gÀllande krÀnkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att fÄ svar pÄ detta intervjuade vi Ätta elever inom fyra olika yrkesprogram. TvÄ elever pÄ Handelsprogrammet, tvÄ stycken pÄ Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Social inlÀrning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrÀnde eller dennes produkter. Beteendet och nÀrvaron av en artfrÀnde kan pÄverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De domesticerade djurens kapacitet för social inlÀrning, samt effekterna av detta, Àr stora frÄgor inom husdjurens skötsel och vÀlfÀrd. För vÀrphöns Àr det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjÀderplockning, Àr resultat av social inlÀrning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lÀrdom via social inlÀrning.

En individ som utsÀtts för ett traumatiskt brott pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka om individer upplever tillitssvÄrigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvÄrigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrÄn det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey frÄn 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvÄrigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fÄtal brottsoffer professionellt stöd.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslÀrare med hjÀlp av en vinjett som utgÄngpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angÄende genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslÀrarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende pÄ kön. Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lÀrares tal om pojkar och flickor. För att fÄ de svar som studiens syfte och frÄgor krÀver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn lyder: hur konstrueras genus i lÀrares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lÀrare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus Àr nÄgot som, utifrÄn de intervjuade fritidslÀrarnas perspektiv, inte fÄr nÄgon större uppmÀrksamhet i deras arbete.

Syftet med studien var att undersöka möjligheterna till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för barn som har insatsen korttidsvistelse utifrÄn förÀldrars och personalens perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och fyra förÀldrar och fyra personal har intervjuats för att fÄ svar pÄ frÄgorna hur personalen arbetar för att göra det möjligt för barnen att ha sjÀlvbestÀmmande och vara delaktiga, samt vilken uppfattning förÀldrarna har om deras barns möjlighet till detta under korttidsvistelsen. Intervjupersonerna Àr samstÀmmiga i beskrivningen av begreppen sjÀlvbestÀmmande och delaktighet, och att det har en stor betydelse för barnens sjÀlvförtroende och utveckling. Personalen arbetar utifrÄn varje individ och lyssnar och försöker tillgodose barnens önskemÄl och försöker fÄ dem delaktiga i det som sker under korttidsvistelsen. FörÀldrarna uppger att de har förtroende för personalen pÄ korttidshemmet och att de har valt att inte vara sÄ involverade i personalens arbete mer Àn att de vill veta vad barnen har gjort under korttidsvistelsen.

En individ som utsÀtts för ett traumatiskt brott pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka om individer upplever tillitssvÄrigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvÄrigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrÄn det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey frÄn 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvÄrigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fÄtal brottsoffer professionellt stöd.

Utagerande beteende riskerar att fÄ allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingÄende, men forskning har fokuserat pÄ studier av pojkar och det Àr oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat dÄ det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nÀsta generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvÀrdera behandlingen. Data samlades in genom förÀldra- och lÀrarskattningar, minnesanteckningar och intervju.

Den globala incidensen av anemi berÀknas till tvÄ miljarder mÀnniskor. Det Àr ett tillstÄnd som medför vardagliga symtom som kan upplevas besvÀrande för den drabbade. Denna litteraturstudie syftar dÀrför till att beskriva hur en individ med anemi pÄverkas av tillstÄndet i sitt dagliga liv. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar som valdes ut utifrÄn Goodmans sjustegs modell. Carnevalis modell om dagligt liv- funktionellt hÀlsotillstÄnd anvÀndes som teoretisk referensram.

En infektion i bröstbenet efter hjÀrtkirurgi Àr en av de allvarligaste komplikationerna att drabbas av. UtgÄngen kan vara dödlig men framförallt Ästadkommer komplikationen ett ökat lidande för patienten. En behandlingsmetod i dag Àr att applicera ett tÀttslutande förband och aktivera ett negativt tryck för att pÄ sÄ vis Ästadkomma ett undertryck i sÄrhÄlan. En metod som förÀndrat situationen för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur omvÄrdnadsbehovet ser ut, hur metoden negative pressure wound therapy (NPWT) pÄverkar omvÄrdnaden av patienter med infektion i bröstbenet samt att belysa patientens upplevelse av situationen.

Bakgrund: Att uppleva en stroke Ă€r en dramatisk hĂ€ndelse. MĂ„nga drabbade fĂ„r fysiska funktionsnedsĂ€ttningar som kvarstĂ„r i lĂ„ng tid efter insjuknandet. ÅterhĂ€mtningen prĂ€glas av hĂ„rt arbete vilket krĂ€ver resurser bĂ„de hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av Ă„terhĂ€mtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att Ă„terstĂ€llas som individ.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid Äterinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: Fakulteten för HÀlsa och samhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. Diagnosen Äterinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt Àn första cancerdiagnosen.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det Àr upp till varje individ och företag att sjÀlva vÀlja definition och ansvarsomrÄde. Allt flera företag vÀljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter Àven kallade hÄllbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar pÄ en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad Àn etiska företag. Syftet med denna studie Àr observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar pÄ en oetisk bransch.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.