Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?dÀr ute?. Det krÀvs ett subjekt, en individ, som upplever tillstÄndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill sÀga, finns det psykologiska effekter som kan sÀgas vara oberoende av personligheten? Vilka Àr i sÄ fall dessa effekter? Kanske Àr det sÄ att alla mÀnniskor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever Ängest, oro och depression? En sÄdan slutsats gÄr dock inte att slÄ fast utifrÄn det material som har analyserats i detta arbete, dels pÄ grund av metodologiska begrÀnsningar och dels pÄ grund av att fenomenen isolering och ensamhet Àr svÄra att isolera frÄn det upplevande subjektet..

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhÀllets organisering av ansvar, tvÄng och omvÄrdnad i Sverige. Syftet Àr att bidra till en djupare förstÄelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhÀllet och vilka val de stÀlls inför.Med hjÀlp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvÄngsvÄrdens betydelse för narkotikamissbrukarnas sjÀlvidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av ansvariga pÄ myndigheter inom narkotikaomrÄdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar pÄ en djupare förstÄelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvÄngsvÄrden motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer frÄn respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk pÄ institutioner och vi presenterar Àven teorier som anknyter till vÄr undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet. .

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vad som ligger till grund för de ÄtgÀrder man som pedagog vÀljer för att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ om man som pedagog resonerar annorlunda vid val av ÄtgÀrder beroende pÄ om en elev har diagnosen dyslexi eller ej. Forskningen har bedrivits med kvalitativa metoder dÀr data har samlats in via intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Det vi kommit fram till Àr att det finns ett antal relativt tydliga tecken som man bör vara observant pÄ för att kunna identifiera elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och att pedagoger i allmÀnhet tycks ha en positiv instÀllning till genomförandet av kartlÀggningar och diagnostiseringar. Det har dock framkommit att en diagnos inte har nÄgon betydelse vid val av ÄtgÀrder som pedagoger anvÀnde.

VÄrt syfte var att undersöka hur specialpedagoger upptÀcker elever med matematiksvÄrigheter samt hur de organiserar arbetssÀttet och skolmiljön för att hjÀlpa dem. Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger. Utöver intervjuerna har vi sökt kunskap i för Àmnet relevant litteratur samt databaser pÄ Internet. Vi har kommit fram till Àr att det Àr viktigt att uppmÀrksamma elever med matematiksvÄrigheter i ett tidigt skede. Ju tidigare ÄtgÀrder sÀtts in desto större möjligheter till ett lyckat resultat.

Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsÀttningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jÀmstÀlldhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade pÄ pedagogers bemötande ur tvÄ olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna anvÀnde strategierna i samlingssituationerna pÄ förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och tvÄ intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsÀttningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade pÄ förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berÀttade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

VÄrdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det Àr dÀrför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka kÀnslan av trygghet som mammor, med tidig hemgÄng, kÀnde under den första veckan efter förlossningen. Metod: EnkÀten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frÄgor plus tre tillÀggsfrÄgor anvÀndes. EnkÀten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgÄng.

Trots att integritet har ett fundamentalt vÀrde i vÄrt samhÀlle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebÀr. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet sÄsom det visar sig i mötet mellan vÄrdpersonal och patient. Studien Àr gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger pÄ 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet Àr ett begrepp som inrymmer flera dimensioner sÄsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen pÄ allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att bÄde patienter och vÄrdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsÀtts mÄnga patienter för krÀnkande handlingar i omvÄrdnadssituationer..

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

Denna uppsats handlar om mÀnniskor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svÀngom (direkt översatt frÄn engelskans ?make the turn?) som Àr ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstÄ varför mÀnniskor hamnar i beroende. Med hjÀlp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lÀrande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjÀlp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar pÄ att ökad förstÄelse för mÀnniskor med beroende kan tÀnkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Fysisk aktivitet och beteendeaktivering har i tidigare forskning pÄvisats vara effektiv i behandling av depressionstillstÄnd. Syftet med ACTUA-studien var att utvÀrdera ett internetbaserat sjÀlvhjÀlpsprogram med terapeutstöd via e-post. Totalt deltog 71 individer med egentlig depression som randomiserades till fyra olika behandlingsgrupper, tvÄ som Àgnade sig Ät fysisk aktivitet (FA), tvÄ som Àgnade sig Ät beteendeaktivering (BA) samt en vÀntelista. Behandlingsprogrammet bestod av Ätta moduler som tilldelades deltagaren under en 12 veckor lÄng behandlingsperiod. Sudden gains, vilket Àr en företeelse som allmÀnt anses pÄverka det slutgiltiga behandlingsresultatet för en individ positivt, kunde pÄvisas i 47 (66%) deltagares behandlingsprocess.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarstudenters matematiklÀrarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som Àr avgörande för deras utveckling stÄr i fokus. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. SÄdana genomfördes med 4 lÀrarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lÀrares socialisation in i yrket och lÀrares kunskap.

Syften med studien var att undersöka hur vÄrdgivare definierar en Àtstörning, hur de anser ortorexi skilja sig frÄn andra Àtstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som anvÀnds för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod pÄ fem vÄrdgivare frÄn olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad pÄ Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985) anvÀndes. Resultatet visade att ortorektiker har tvÄngsmÀssiga tankar att Àta rÀtt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel lÄg sjÀlvkÀnsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en tydligare bild av hur det Àr att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lÀrares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning pÄ omrÄdet. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lÀrare, frÄn tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan lÀrares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget.

Problem: Att Ă„ldras innebĂ€r ofta biologiska, psykologiska och sociala förĂ€ndringar. Åldrandet kan Ă€ven innebĂ€ra bĂ„de fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa de Ă€ldres upplevelser av fenomenet för att bĂ€ttre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.