Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva mÀnniskor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fÄtt kÀnnedom om sin diagnos. För att kunna förstÄ och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillÀmpats.För att kunna förstÄ och förklara förÀndringsprocessen som pÄgÄr inom en individ som har fÄtt kÀnnedom om att han Àr HIV-positiv sÄ har vi tillÀmpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen sÄ har vi intervjuat personer som vi fÄtt kontakt med via intresseorganisationer och olika nÀtforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gÄtt igenom krisbearbetning av HIV har förstÀrkt sina livsplaner och förtydligat de mÄl som han hade före kÀnnedom. Vi kan alltsÄ argumentera för att HIV har förstÀrkt deltagarnas livsformsideologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats pÄ samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men hÀr har ett ovÀntat resultat uppenbarats.

VÄrt examensarbete bygger pÄ en gruppvÀgledningsomgÄng som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som dÄ gick i nionde klass och var pÄ vÀg att vÀlja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvÀgledningen hjÀlpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsÄg vi att titta pÄ om deras kunskap om sig sjÀlva och sÀkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjÀlp av gruppvÀgledningen. Vi intervjuade Àven en grupp elever, som inte hade fÄtt gruppvÀgledning (referensgruppen), för att kunna jÀmföra resultaten. Vi valde att slumpmÀssigt frÄga ut klasskamrater till vÄr grupp som vi visste inte hade fÄtt nÄgon gruppvÀgledning i nian. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod baserat pÄ personliga intervjuer, dÀr vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vÄr gruppvÀgledning och sex andra elever som inte har fÄtt nÄgon gruppvÀgledning (referensgrupp).

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Denna magisteruppsats har genomförts vid Spaljisten AB och behandlar produktionsfilosofin Lean-produktionoch produktionskonceptet TPM. Huvudobjektet för studierna var en maskinlinje för sÄgning, kantlistning, frÀsningoch borrning av planmöbeldetaljer (Homag VI). En nulÀgesanalys genomfördes för att kartlÀgga stopporsakeroch OEE-talet (35,9 %). Inom samtliga klasser av stopptider Àr det framförallt kortvariga avbrott (81 %), vilkettyder pÄ kroniska fel i linjen. Tillsammans med maskinlinjens personal genomfördes en störningsanalys(Ishikawadiagram).

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Tematiskt arbete Àr en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att sprÄket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer anvÀndbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att anvÀnda ett sprÄk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet Àr vÀl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det Àr det ett omrÄde som Àr förhÄllandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien Àr att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns sprÄkutveckling och lÀrande. Denna studie belyser förskollÀrarnas syn pÄ tematiskt arbete samt utforskar om och i sÄ fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns sprÄk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgÄr frÄn barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lÀrande dÀr barns tankar kan utvecklas.

Sedan mitten av 80 talet pÄgÄr försök med sÄ kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen Àr och har varit att frÀmst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit dÀr injektionsmissbrukare som grupp Àr minst sagt överrepresenterade. Programmen gÄr i korthet ut pÄ att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut anvÀnda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel Àven möjlighet att ta del av utbildning i smittfrÄgor samt att fÄ kontakt med exempelvis primÀrvÄrd o s v. VÄrat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program gÄr ut pÄ, samt vad de har för effekt pÄ den grupp de primÀrt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Idag finns möjligheten för svÄrt sjuka mÀnniskor att fÄ dö i sitt hem, ofta med hjÀlp och stöd av nÀrstÄende och av andra professionella vÄrdgivare. I den palliativa vÄrden och vid vÄrd i livets slutskede Àr nÀrstÄende betydelsefulla i omvÄrdnaden och behöver stöd frÄn distriktssjuksköterskan. För att det ska bli sÄ bra som möjligt för de nÀrstÄende att vÄrda i hemmet behöver distriktssjuksköterskan veta vilka stödÄtgÀrder som de nÀrstÄende behöver.Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av att vÄrda en nÀrstÄende som Àr i en palliativ fas eller i livets slutskede i hemmet.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Tretton kvalitativa artiklar som motsvarade syftet analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Ur resultatet framkommer nÀrstÄendes upplevelser som sammanstÀllts i Ätta kategorier. Dessa Àr att uppleva trygghet, att uppleva otrygghet, att bli bekrÀftad, att bli negligerad, att uppleva glÀdje och tillfredstÀllelse i vÄrdandet, att uppleva vÄrdandet som en börda, att försöka bevara det invanda samt att uppleva förÀndrad livssituation.Resultatet visar att nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda i hemmet kan skilja sig frÄn individ till individ.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. OmvÄrdnad krÀver en beslutsprocess dÀr mÄnga olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som pÄverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvÄrdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer pÄverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsÀttningar och klinisk observation. Sjuksköterskan anvÀnde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper pÄverkade.

Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lÀrarna skriver i ÄtgÀrdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet Àr att undersöka vad lÀraren skriver ifrÄga om vem som Àr den s k problembÀraren i varje Àrende och hur ÄtgÀrderna utformas efter detta. En skola för alla Àr ett uttryck som myntades redan Är 1980 och innebÀr att alla elever har rÀtt till likvÀrdig utbildning efter individuella behov och förutsÀttningar. Detta uttryck innebÀr ocksÄ att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istÀllet anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar pÄ att det varit för stort fokus pÄ individen i arbetet med ÄtgÀrdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad lÀraren skrev. Vi samlade in tio ÄtgÀrdsprogram frÄn tre enheter och tolkade uttrycken lÀraren anvÀnde i dokumenten.

Varje Är anmÀls ca 10 000 sexualbrott i Sverige. Forskning har visat att sexualbrottslingar Àr en heterogen grupp i frÄga om personlighet. Studier visar dock pÄ att de ofta har hög aggressivitet och mycket Ängest, nÄgot som de fÄr utlopp för genom sin sexualitet. Forskare har Àven pÄvisat en hög förekomst av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) i barndomen hos sexualbrottslingar. Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka förekomst av ADHD i barndomen, personlighet och samband mellan ADHD och personlighet hos dömda sexualbrottslingar (N = 30).

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.