Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Mitt syfte med detta arbete Àr att studera hur barn sjÀlva ser pÄ fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att fÄ en hög position i en grupp, samt hur de ser pÄ sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanstÀllning av barnens svar och jÀmföra dessa med litteratur som belyser Àmnet. I litteraturen har jag försökt att Àven ta med aspekter som pÄ skilda sÀtt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sÀgas att min undersökning visar att barn som exempelvis Àr aktiva och bra pÄ sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Abstract Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjÀnstens bemötande. Men Àven se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi anvÀnt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stÀmplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinÀra samhÀllet. VÄr empiriska undersökning bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus pÄ olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som Äterspeglar Ätta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjÀnsten.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lÀrande och mervÀrde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer pÄ ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras ocksÄ pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocessen har frÀmjat respektive hindrat lÀrande och kompetensutveckling. Undersökningen Àr en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och nÄgra utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrÄn teorier kring lÀrande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gÄ in i rollen som utförande tekniker.

?Sociala medier Àr ett monster.? Sociala medier Àr nutidens bÀsta sÀtt att marknadsföra sig pÄ, det Àr gratis och lÀttillgÀngligt. Det Àr pÄ sociala medier vi hittar inspirationen och det Àr dÀr travsporten ska förmedla kÀnslan av hur kul det Àr med trav. Enligt en undersökning som gjorts gÄr det utlÀsa att mÀnniskor anvÀnder sina bÀrbara teknikprylar som telefon och Ipad för att till 40 procent följa sociala medier. Sociala medier Àr nÄgot som bÄde pÄverkar, upprör och berör oss. Studiens problemformulering Àr följande: Sociala medier Àr idag en del av vardagen i samhÀllet.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mÄngkulturell och mÄngsprÄkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par mÄnader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen frÄn sociolingvistisk synpunkt och slutligen ocksÄ ur en andrasprÄklig synvinkel.Syftet Àr att belysa de konsekvenser det mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella samhÀllet har för skolans praktik och dÄ specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen Àr att undervisningen pÄverkas av de mÄngsprÄkiga och mÄngkulturella sÀrdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp ocksÄ tÀnkas kunna fungera i en traditionell modersmÄlssvensk undervisning.

PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

Bakgrund En grupp pÄ fyra studenter vÀljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mÄl Àr att modernisera en genre som fÄtt mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sÀtts fokus pÄ att skapa ett Beat 'em Up dÀr tvÄ spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvÀrsnitt av det fullstÀndiga spelet - produceras. Brist pÄ tid och arbetskraft försvÄrar dock arbetet, nÄgot som förhindrar gruppen frÄn att undersöka hur samarbetet mellan tvÄ spelare fungerar i detalj. Slutsats Trots en dedikerad och eektivt arbetande grupp fanns det inte arbetskraft till att realisera det noggrannt uttÀnkta konceptet. Trots att produkten endast var tÀnkt att vara ett tvÀrsnitt av spelkonceptet kunde det inte fÀrdigstÀllas.

Denna studie genomfördes i syfte att jÀmföra grupp- med Internetbaserad KBT-behandling vid lÀtt till mÄttlig depression. Totalt inkluderades 69 personer i studien. Dessa randomiserades till grupp- eller Internetbaserad behandling. BeroendemÄtten för depression Hamilton, MADRS-S, BDI anvÀndes vid f ör- och eftermÀtning. En mixed design 2 x 2 ANOVA med en mellangruppsfaktor (live vs Internet) och en tidsfaktor (före och efter behandling) genomfördes för varje beroendemÄtt.

VÄrdprogram för höftfraktur har tidigare anvÀnts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  HöftspÄr Àr en ny process och mÄlet Àr att underlÀtta flödet genom hela vÄrdkedjan.Syfte: Syftet Àr att studera hur HöftspÄr har pÄverkat omvÄrdnaden inom omrÄdena; smÀrtskattning, smÀrtbehandling, vÄrdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksÄr hos patienter med höftfraktur, i jÀmförelse med VÄrdprogram för höftfraktur.Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av HöftspÄr, och 30 patientjournaler i grupp II, frÄn införandestart för HöftspÄr. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 Är, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av lÀkare som operationsfall med inlÀggning pÄ samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet Àven fascia-iliaca blockad.Resultat: Resultat som framkom var kortare vÄrdtid pÄ akutmottagning och en minskning i administrerad opiat.

Åldrandet medför sociala förĂ€ndringar för Ă€ldre mĂ€nniskor. Förluster av roller och viktiga personer i den Ă€ldres liv samt fysiska förĂ€ndringar inverkar pĂ„ hur den Ă€ldre upplever sin sociala tillvaro. SamhĂ€llet har en skyldighet att erbjuda den Ă€ldre de verktyg som behövs för att uppnĂ„ vĂ€lbefinnande i Ă„ldrandet. För den Ă€ldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjĂ€nsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som pĂ„verkar den Ă€ldres upplevelser kring det sociala Ă„ldrandet inte innefattar nĂ„gra kollektiva upplevelser.

Bakgrund: MÄlet med förÀldrastöd i grupp Àr att det ska vara en stödjande miljö, att förÀldrarna finner trygghet och utvecklar kunskap, fÄr möjlighet till socialt nÀtverk och att alla har möjlighet till ett likvÀrdigt stöd. I Göteborg utvecklades Är 2008 ett kursmaterial till stöd i förÀldragrupp som innehÄller en powerpointpresentation med olika Àmnen, film, bilder och underlag till diskussion. Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera förÀldrarnas uppfattning av stöd i förÀldragrupp. Syftet var Àven att analysera hur nuvarande powerpointpresentation och stödet i förÀldragrupp kan utvecklas. Metod: Metoden som anvÀnts var kvantitativ och kvalitativ analys av enkÀtdata.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

 Krav pĂ„ flexibilitet har bidragit till att tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste Ă„ren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anstĂ€llda nĂ€r inte lĂ€ngre anstĂ€llningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som pĂ„verkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda pĂ„ heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.