Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Rekrytering är en process som har fått ökad betydelse i takt med att företag insett vikten av att ha rätt kompetens i verksamheten. Urval och anställning av rätt individ är något som kan bidra till framgång och utveckling för en organisation. En lyckad rekrytering kan därför medverka till ökad lönsamhet. Däremot är rekrytering en betydande kostnad för företag vilket kan ge som resultat att en misslyckad anställning blir bortkastade pengar.  I den här uppsatsen redogörs det för en kvalitativ studie som gjorts för att undersöka synen på rekryteringsprocessen. Syftet är att resultatet ska ge en bild kring hur processen kan upplevas och om det finns möjligheter till förändring och utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vad ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestå i och utifrån detta bana väg för ett ämnesintegrerat arbetssätt med elever på gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan ämnena, men framförallt att undersöka på vilka områden de två ämnena närmar sig varandra, där närhet skulle kunna skapa förutsättningar för integrering. Här vill jag betona att det är ämnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhängt utbildningsnivå och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa områden. En kvalitativ metod, där samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat på att ett möjligt hinder till ämnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom ämnena. Dessa bärs och befästs av lärarna, men återfinns också i elevernas förväntningar på och föreställningar om ämnena.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om eleverna upplevde att det var lättare att lösa matematiska problem i grupp än enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolår 4 och 12 elever i skolår 3. De fick lösa problem både enskilt och i grupp och därefter svara på enkäter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolår 4 både före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hälften av eleverna ville arbeta i grupp före vår undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Syftet med denna kvalitativa studie var att, ur ett klientperspektiv, skildra vad som möjliggör fortsatt yrkesarbete hos personer med Reumatoid artrit. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 32-59 år som yrkesarbetade hel eller deltid. Fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en komparativ kodningsprocess. Resultatet visade att egenskaper hos såväl individ som omgivande miljö var betydelsefulla för att fortsätta yrkesarbeta.

Många utländska personer som flyttar till Sverige, eller som är födda i Sverige och har föräldrar som har invandrat, kan komma att uppleva någon form av identitetsproblem, det vill säga att man inte riktigt vet var man kommer ifrån eller är osäker på var man tillhör. Mitt intresse för det här ämnet har ökat alltmer efter att ha läst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, gränsdragningen mellan ?vi och dem?, men samtidigt som jag själv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa två ämnen och ta reda på hur personer med utländsk bakgrund upplever och betraktar sig själva utifrån det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tänka mig att det här ämnet är intressant för många utländska personer som upplever, eller har upplevt, någon form av identitetsproblem.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Varje individ, man som kvinna, är rädd för olika företeelser. Rädsla är en emotion som ligger nära till hands i vår natur och har följt människan genom evolutionen. Något som också följt människan i hennes vardag under utvecklingen är konflikter. Då människor har olikartade beteenden, skilda viljor, mål och behov är konflikter så gott som oundvikliga. Frågan är, om rädsla för engagemang i konflikter, främst inom arbets- och familjelivet är något som skiljer sig mellan könen.

Huvudsyftet med den här studien var att ta reda på hur vi som pedagoger kan hjälpa barn som är i behov av särskilt stöd för att underlätta deras skolverksamhet. Vi ville även få ökad förståelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom är och hur de olika symtomdiagnoserna kännetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta ämne. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, två specialpedagoger och två förskollärare.Vår slutsats är att det inte finns någon färdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

I denna studie har undersökts personlighet och Health Locus of Control hos 56 kvinnor och män i åldrarna 18 till 65 år, där 30 var svenskar och 26 var tyskar. Undersökningens frågeställning var: Är en eller fler personlighetsdimensioner i Fem-Faktor-modellen relaterade till i vilken utsträckning en individ har Internality, Powerful others eller Chance Health Locus of Control. En NEO-PI enkät och ett Multi dimensionella Health Locus of Control-skalan-formulär administrerades. Resultatet från undersökningen kunde påvisa en signifikant korrelation mellan Openess to Experience och Powerful Others Health Locus of Control samt Conscientiousness och Powerful Others Health Locus of Control. En signifikant skillnad mellan svenskar och tyskar beträffande Powerful Others kunde också påvisas.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor.