The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svensklärare arbetar med och tänker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna ser positivt på att anlägga estetiska perspektiv på undervisningen. Lärarna påtalade att användningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stärka den enskilde elevens självförtroende samt språkliga förmåga. Resultatet visade även att svensklärarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform främst koncentreras till att framhäva de språkliga aspekterna.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Eftersom det i dagens samhälle blivit allt vanligare att bosätta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer är sällan oproblematiska då alla individer är färgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur är dock att ha kunskap om sig själv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvärvas innan kulturmötet men uppstår även som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lär sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på nysocialiseringsprocessen, det vill säga proces-sen som en individ genomgår efter placering på anstalt eller behandlingshem. Målsättningen med nysocialiseringsprocessen är att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhället, med andra ord att de inte återfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien är att beskriva hur samverkan från omgivningen kan påverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen är Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, åtagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras på elva intervjuer med re-presentanter från myndigheter i en kommun i Västerbottens län.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

The purpose of the study is to describe how financial management functions within the individual and family care services in three mid-sized municipalities.27 interviews with managers and key personnel at three management levels in Örebro, Växjö and Jönkö-ping were conducted using a descriptive approach and qualitative method. In addition governing docu-ments and delineations in regards to these municipalities have been studied.The combined findings show that all municipalities have separate visions and control systems/models for their municipality with focus on management by objectives and politically determined goals, which in-clude economical measurements and requirements for the departments. Moreover, are also tracking sys-tems, which are described as following up on the results thru indicators and/or measurable goals. The municipalities utilize framework financials and budget processing on a high level and its timings appears similar in each municipality.Additionally the study has shown that there is a desire and aspiration to implement central economic goals in all three municipalities. The interviewees describe how they use their leadership to anchor, follow up and create participation in economic objectives and results thru instrumental and institutional leadership.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Uppsatsens syfte är att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vår empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men främst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara på varifrån begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenär för att beskriva sig själva.

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur kuratorer på ungdomsmottagningar i Göteborg tänker och resonerar kring ätstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstås utifrån olika perspektiv på sociala problem. Vi har även lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet ätstörningar.Vi har använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhämtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer på fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. Vår ambition var att få nära beskrivningar av våra informanters synsätt. Vid vår analys har vi använts oss av teorier som handlar om olika sätt att se på sociala problem.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier.