Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode männen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge en inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: Vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn med avseende på professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode män för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjälp av några teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Den 25 augusti 1993 släpptes småviltsjakten fri ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Frisläppandet, som i stort innebär att staten till skillnad från tidigare inte längre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jakträtt till enskilda, har kritiserats hårt från bl.a. jurist-, same- och naturvårdshåll. Från samiskt håll menade man att beslutet om frisläppandet var ännu ett rättsligt övergrepp på de gamla samiska rättigheterna eftersom staten inte på ett tillförlitligt sätt kunde visa att de har sin påstådda jakträtt inom de aktuella områdena. Så sent som till år 1987 hade staten den inställningen att jakten i de avlägsna fjällområdena inte var aktuell för någon annan än samerna.

Sverige har under många år varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svårigheter och problem under åren och år 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik såsom att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsämnet anser att handlingsplanen inte är tillräcklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

I denna uppsats har jag behandlat miljökonsekvensbeskringarnas syfte, uppbyggnad, aktuell och lagstiftning. Detta har gjorts främst med utgångspunkt i nationell lagstiftning men också en del internationella bestämmelser. Beskrivning av bakgrunden till MKB och dess ursprung tas också upp för att skapa en djupare förståelse, kring detta tillkommer fakta kring exempelvis EU:s direktiv. Jag har även berört områden som normer och hänsynsregler somindirekt berör förfarandet för ett MKB-förfarande. Jag har också särskilt berört MKBprocessen för Natura-2000 områden.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Den här studien handlar om symmetriundervisning i grundskolan. Litteraturen lyfter fram olika arbetssätt inom symmetriundervisningen som att testa, konkret göra, beskriva samt diskutera för att eleven ska lära sig använda och skapa sig förståelse för begreppet symmetri. Syftet med denna undersökning var dels att fastställa vilka arbetssätt som lärare verksamma i årskurs 1-6 i Luleå kommun använder sig av samt att se om det skett någon utveckling kring undervisningen av symmetri i och med att kursplanen 2011 (Lgr 11) har lagt till symmetri i det centrala innehållet för matematik. Symmetri stod inte med i föregående kursplan (1994).Undersökningen som utförts är en tvärsnittssurvey där datainsamlingen har bestått av en enkät som skickades ut via mail. Enkätsvaren visar att 90 % av de lärare som besvarade enkäten använder sig utav något av de arbetssätt som litteraturen förespråkar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat.Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.