Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade.

 Under våren 2007 var jag på ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om måttbeställda handsnörda spiralkärnor som företaget använder vid produktion av sängar och möbler till både offentliga och privata kunder. Mitt intresse fångades och jag började fundera på hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade två veckor hos Vilax AB under hösten 2008.Idag använder man denna typ av spiralkärnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man väl kunna använda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlätta resårarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete.

Avfall från rivning, ombyggnad och renovering innehåller många miljö- och hälsostörande ämnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel är avfall som innehåller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gäller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som får hantera och transportera. Det avfall som inte räknas som farligt består inte alltid av ofarligt material som kan återanvändas eller återvinnas.

Umeå Energi AB har bestämt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvärmepannan Dåva 2 skall genomföras. I dagsläget genomförs en beräkning av verkningsgraden månadsvis med den direkta beräkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt månad till månad varav en undersökning med indirekt beräkningsmetod är av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant beräknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. Då pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering beräknades också totalverkningsgraden för att ge en mer rättvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans.

Syftet med examensarbetet var att undersöka manganhaltens inverkan på skärbarheten och de mekaniska egenskaperna i varmarbetsstål Dievar samt kontrollera och undersöka hypotesen att material med låga Ac1 temperaturer maskinbearbetas svårare än material med högre temperaturer. Skärbarhet hos Dievar med olika Mn-halt från 0,084 till 1,59 vikts% studerades i härdat tillstånd med ett pinnfräsningstest. Skärbarheten karakteriserades genom mätning av verktygslivslängd och skärkrafter. Verktygslivslängd bestämdes av fasförslitningsutvecklingen på verktyget. Förslitningsmekanismer studerades på verktygets spån- och släppningssidor med hjälp av svepelektronmikroskop (SEM). Dragprov vid rums- och förhöjd temperatur genomfördes för att studera mangans inverkan på hållfasthetsegenskaper hos Dievar.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

This thesis deals with the documentation of non-prioritised material during archaeological fieldwork. The main questions are whether there is a difference in the documentation of the non- prioritised material, between rescue archaeology and research archaeology and what the reasons for such a difference may be related to. Furthermore, the thesis deals with what arch-aeologists write say and do about the subject. To answer these questions, I analyse three different projects; Two research projects, Zvejnieki (Latvia) and Monte da Igreja (Portugal), and one rescue archaeological project, Gyllins Trädgård (Sweden).The most important result is that there is as great a difference between the two research projects as there is between the research projects and the rescue archaeological project. Many similarities can be seen in the projects conducted at Monte da Igreja and Gyllins Trädgård.

Som det ser ut idag kostar arbetskraften mer än materialet vid industriell tillverning av möbler. Materialet som inte passar normen sorteras bort. Det mer och mer låsta systemet som används idag klarar/vill inte bearbeta det material som inte är perfekt. Det är svårt att motivera tiden det tar i förhållande till kostnaden av sparat material. Vi är intresserade av ett annat förhållningsätt av resursanvändning, material, yta, normer, formgivning och förhållande till möbelproducenter.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Tyr ? A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *T?waz/Tyr.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Equestrianism is a big sport in Sweden with many practitioners. It is a dangerous sport and it is important for the rider to be aware of the risks, to study equine ethology and know how to handle the horse, to avoid accidents. Today most people have their first contact with a horse through a horseback riding school. Ölmstad rid- och körsällskap is a riding school that provides their pupils with a different kind of lessons. The lessons are 90 minutes long and contain both riding and horse-knowledge education.

This thesis deals with oval brooches from the Viking age. The aim of the study is twofold; the first goal is to identify and categorize the brooches according to an already existent scheme, created by two scholars on the subject. This has been accomplished in order establish a separate scheme for this particular material, which consists of two intact and 101 fragments of oval brooches, from Uppåkra in Sweden The other part of the analysis intends to ascertain to what degree it is possible to compare the material with other oval brooches found in Scandinavia, which theories exist about their disappearance and what the most plausible reason for this is..

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning.