Sök:

Sökresultat:

1500 Uppsatser om Indirekt klimatpćverkan - Sida 19 av 100

Energiinventering och energieffektivisering - En studie av SkÄnemejeriers ysteri i Kristianstad.

PÄ SkÄnemejeriers ysteri i Kristianstad har en energiinventering utförts. Detta för att lokalisera de komponenter pÄ mejeriet som Àr energianvÀndare och fÄ en bÀttre insyn i energianvÀndningen pÄ mejeriet. Föreliggande inventering har sedan anvÀnts för att analysera energianvÀndningen och föreslÄ energieffektiviseringsÄtgÀrder. Informationen i uppsatsen Àr införskaffad genom löpande intervjuer med personalen pÄ SkÄnemejerier och deras samarbetspartners, okulÀrbesiktningar samt genom ett studiebesök pÄ Arla Foods i Kalmar.Inventeringen Àr indelad i tvÄ omrÄden, nÀmligen produktions- och stödprocesserna. Produktionsprocesserna innefattar samtliga energianvÀndare som direkt berör produktionen av ost medan stödprocesserna innefattar de energianvÀndare som berör produktionen av ost indirekt..

BerÀttandets och berÀttelsers verkan : En undersökning av berÀttarsituationens innehÄll och betydelse

BerÀttande har genom alla tider varit en del av mÀnniskans sÀtt att kommunicera information, Äsikter, vÀrderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berÀttarsituationens innehÄll, i syfte att förstÄ vad som hÀnder mellan lyssnare och berÀttare sett ur den erfarne berÀttarens perspektiv, varför man blir fÄngad av en berÀttelse, vad som underlÀttar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berÀttarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berÀttare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Resultatet visade att berÀttarsituationens dragningskraft bestÄr i ett möte mellan de inblandade och berÀttelsen, att berÀttande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berÀttandet frammanar.

Vikten av en god utemiljö vid Àldreboendet Vidablick

Vad Àr det egentligen i naturen som pÄverkar Àldres hÀlsa och hur pÄverkar det? Vilka faktorer Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljön vid ett Àldreboende? Detta Àr de första tvÄ frÄgestÀllningarna som besvaras i denna kandidatuppsats. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa, och som dÄ Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljöer kring Àldreboenden. Resultatet frÄn litteraturstudien har anvÀnts till ett förslag med förÀndringar pÄ utemiljön vid Àldreboendet Vidablick i Ronneby. Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgÀnglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. Àr viktiga i utemiljön kring Àldreboenden dÄ de leder till kÀnsla av trygghet, social gemenskap och det underlÀttar för Àldres orientering i bÄde tid och rum..

Kommunikativ intervention vid Alzheimers sjukdom : En metodöversikt ur logopedisk synvinkel

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

Interferens i kÀnda och okÀnda nÀtverk

I experimentella studier och observationsstudier sÄ antar vi ofta att behandlingen en försöksperson fÄr inte pÄverkar utfallet för nÄgon annan försöksperson. Detta samspel mellan försökspersoner kallas interferens. I den hÀr uppsatsen undersöktes interferens med hjÀlp av simulering, och de konsekvenser det kan fÄ att inte ta hÀnsyn till det. För att göra detta skapades ett antal grupper dÀr varje individ tilldelades ett antal kontakter inom gruppen, vilket vi kallar ett socialt nÀtverk. I dessa nÀtverk delades behandlingar ut slumpmÀssigt.

HÄllbar utveckling i undervisningen - intervjuer med lÀrare i de tidiga skolÄren

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Öppna test ja?mfo?rt med blindtest : Hur pa?verkas lyssnarens bedo?mning?

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Delaktighet och förtroende - finns dessa i ett förÀndringsarbete

Resultatet av undersökningen pÄ FörsÀkringskassan, GÀvleborg, visar att majoriteten i bÄda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. DÀrefter skiljer sig meningarna Ät bÄde mellan respondentgrupperna men Àven inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnÄ kÀnslan av delaktighet och, indirekt, förtroende Àr att ge information sÄ tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen mÄste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen frÄn huvudkontoret i Stockholm har erhÄllits i omgÄngar vilket lett till att det har funnits fÄ svar att ge pÄ personalens frÄgor.

RÀder och svensk doktrin samt reglemente för markoperationer?

NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. anvÀnder sig av stridsuppgiften rÀd för markstridskrafter och erfarenheter frÄn bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan fÄ stor betydelse. RÀder anses överensstÀmma med manöverteorin, men rÀder Äterfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.Denna uppsats analyserar stridsuppgiften rÀd för markstridskrafter, operationaliserar tvÄ indikatorer för rÀder och med hjÀlp av dessa undersöks hur rÀder Àr förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).Undersökningen visar att rÀder inte Àr förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a.

FRÅN UTBRÄNDHET TILL VÄLMÅENDE : - utvĂ€rdering av en behandlingsmodell utvecklad för att rehabilitera mĂ€nniskor tillbaka till arbetet

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

Ägarskap och kontroll i ett Joint Venture : En metaanalys av Ă€garskapets och kontrollens betydelse för utfallet av ett Joint Venture-samarbete

 Den hÀr studien integrerar tidigare litteratur om Internationella Joint Ventures (IJV) som belyst variablerna Àgarskap/kontroll, trust och performance och undersöker deras samexisterande betydelse för ett bra presterande IJV. Uppsatsen Àr utformad som en metaanalys som kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier och Àmnar se huruvida Àgarskap/kontroll har betydelse för ett IJVs performance. Detta genom att studera dess indirekta pÄverkan genom variabeln trust. Resultatet av studien visar att Àgarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV samt att trust pÄverkar ett IJVs performance. Slutsatsen blir dÀrmed att Àgarskap/kontroll fÄr en indirekt betydande roll för ett IJVs performance..

Pedagoger Àr detektiver som mÄste undanröja hinder : Eventuell koppling mellan rörelse, motorik och inlÀrning

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

StrÀvan efter en hÄllbar, sÀker och rÀttvis vÀrld : En fallstudie pÄ ASICS om CSR, VarumÀrke och VarumÀrkeslojalitet

ProblemstÀllningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur Àr CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumÀrke och varumÀrkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och klÀder, arbetar med CSR samt hur de förhÄller sig till fenomenet. Vi vill Àven undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete Àr sammankopplat med företagets varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jÀmföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumÀrke och varumÀrkeslojalitet. Detta kapitel har vÀsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjÀlper oss att ge klarhet inom Àmnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.

Direkt och indirekt mobbning pÄ högstadiet och gymnasiet : könsskillnader och tillvÀgagÄngsstrategier

D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benÀgenhet att utsÀtta andra för mobbning pÄ gymnasiet Àn pÄ högstadiet till skillnad frÄn T. R.

Basel II - does it matter?

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->