Sök:

Sökresultat:

897 Uppsatser om Indirekt bekämpning - Sida 51 av 60

Delade Meningar II : Slopad revisionsplikt och dess inverkan pÄ Skatteverket

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

Årsredovisning i mindre företag - Effekter vid tillĂ€mpning av K2

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

Third party ownership inom professionell fotboll

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

FrÄn folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 Är efter folkmordet

1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som vÀrlden har skÄdat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den hÀr studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 Är efter att folkmordet startade, under vÄren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav tvÄ exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. FrÄgestÀllningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur pÄverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien anvÀnds dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.

IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende : TillÀmpas standarden?

Vid ett möte i Lissabon Är 2000 bestÀmdes att det fanns behov av att öka jÀmförbarheten mellan företags Ärsredovisningar i olika lÀnder. Detta skulle Ästadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprÀttande av sina Ärsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) Är 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nÀmligen IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende.Med en nÀrstÄende relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestÀmmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan pÄverka ett företags finansiella och operativa strategier.

Topiaria

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

VarumÀrkespersonlighet- Den Emotionella Anknytningen mellan Besökare och Evenemang

I takt med upplevelseindustrins tillvÀxt, ökar Àven konkurrensen inom branschen. Evenemang som nöjesplattform konkurrerar direkt och indirekt med andra upplevelseinriktade verksamheter och behöver hitta nya sÀtt att fÄ kundernas uppmÀrksamhet. Forskning visar hur kunder tenderar att agera mer emotionellt vid sina köp, nÄgot som mÄnga företag försöker bemöta. Produktproducerade företag har sedan lÄngt tillbaka anammat varumÀrkespersonlighet som en del i marknadsstrategin för att kommunisera och personlighetsanknyta med kunder. Tidigare studier har visat att företag som vÀljer att personifiera sitt varumÀrke nÄtt stor framgÄng pÄ dess marknad.

Att koka soppa pÄ en spik : Konsten i att bygga varumÀrken i smÄ- och medelstora företag

SAMMANFATTNINGExamensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012.Författare: Mikael Furö och Fredrik JohanssonHandledare: Christine TidÄsenTitel: Att koka soppa pÄ en spik ? konsten att bygga varumÀrken i smÄ- och medelstora företag.Bakgrund: Vi mÀnniskor lever i en vÀrld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svÄrt att differentiera sina varor frÄn konkurrenternas. Att tjÀna snabba pengar Àr inte lÀngre hÄllbart utan företag mÄste jobba pÄ att skaffa sig lÄngsiktiga konkurrensfördelar. VarumÀrken har mÄlats upp som lösningen och varumÀrken finns i lika mÄnga utföranden som det finns produkter. Dock Àr mycket litteratur kring varumÀrkesuppbyggnad skriven med stora företag i Ätanke.

K2 - lösningen pÄ den administrativa bördan: En flerfallstudie ur ett företagsperspektiv

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framstÀllningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrÀvande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsÀttningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med mÄlsÀttningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltÀckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 fÀrdigstÀlldes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till Àldre normgivning.

Konkurrensklausuler vid företagsöverlÄtelse och i anstÀllningsavtal

NÀr man som utexaminerad student skall bege sig ut i arbetslivet för att för första gÄngen söka en fast anstÀllning, finns det vissa fallgropar som man gör bÀst i att försöka undvika. Titta inte bara pÄ lönen, arbetsuppgifterna och arbetstiden, utan Àven pÄ anstÀllningsvillkoren i övrigt och dÄ inte minst pÄ vad som gÀller efter anstÀllningens upphörande. Det Àr inte alls ovanligt att man i all sin upphetsning och lycka över att man Àntli-gen fÄtt en anstÀllning glömmer bort att noga granska sitt anstÀllningsavtal med tillhörande klausuler. Det Àr lÀtt hÀnt att man, i den stora tacksamheten till sin ar-betsgivare för att denne haft godheten att anstÀlla just Dig, accepterar en klausul som senare kan komma att inskrÀnka ens möjligheter till framtida förvÀrvsarbeten. Denna uppsats skall belysa vad ett sÄdant förfarande i framtiden kan leda till med oförutsedda konsekvenser och rÀttsliga tvister.

Mer Àn bara en pappersdrake ? Betydelsen av företagskundens styrelse vid kreditgivning

Alla företag stöter nÄgon gÄng pÄ behov av nytt kapital. I Sverige Àr det vanligt att detfinansieras med hjÀlp av krediter. Banklagen och det formella sÀkerhetskravet bestÀmmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och pÄverkar Àvenkreditvolymen. Under Är 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris vilket medfördeförÀndringar pÄ marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

En privat sfÀr i det offentliga rummet

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Den förmögenhetsrÀttsliga skadebegrÀnsningsplikten

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Återintroduktion av schimpanser till det vilda

Schimpanser (Pan troglodytes) Ă€r mĂ€nniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstĂ„nd frĂ€mst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstĂ„r vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrĂ„n detta vĂ€lja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda Ă€r komplex, det finns olika skĂ€l bakom varför man inför Ă„terplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrĂ€ckligt genetiskt material, för att hjĂ€lpa utrotningshotade djurarter eller för att pĂ„ nytt introducera en art till ett habitat dĂ€r de tidigare funnits men nu utrotats pĂ„.

Lojalitet ? Är det möjligt att bibehĂ„lla vid en outsourcing?

Titel Lojalitet ? Är det möjligt att bibehĂ„lla vid en outsourcing? Författare Joacim Carlsson och Fredrik Thanche Handledare Marie Aurell Institution Managementhögskolan vid Blekinge tekniska högskola Kurs Kandidatuppsats i företagsekonomi, 10p Syfte Vi avser i vĂ„r uppsats att undersöka vad som pĂ„verkar lojaliteten vid en outsourcingprocess. UtifrĂ„n hur företagets agerande pĂ„verkar personalen avser vi ocksĂ„ att ge förslag pĂ„ vad man ska tĂ€nka pĂ„ som outsourcande företag och hur man kan arbeta med att bibehĂ„lla lojalitet vid en outsourcing. Metod Undersökningen har ett kvalitativt upplĂ€gg. Vi har undersökt tvĂ„ företag som outsourcat nĂ„gon del av företaget för tvĂ„ till tre Ă„r sedan.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->