Sökresultat:
1100 Uppsatser om Indirekt anföring - Sida 64 av 74
LikgiltlighetsuppsÄt eller eventuellt uppsÄt - spelar det nÄgon roll i praktiken?
Generationer jurister har under Ärens lopp fÄtt lÀra sig att de olika formerna av uppsÄt i svensk rÀtt bestÄtt av direkt, indirekt, och eventuellt uppsÄt. Den sistnÀmnda formen, det hypotetiska eventuella uppsÄtet, utgjorde uppsÄtets nedre grÀns i svensk rÀtt under drygt femtio Är. Denna uppsÄtsform var mycket kontroversiell och fick utstÄ mycket kritik. Kritiken inriktade sig pÄ att uppsÄtsformen inbjöd till att irrelevanta faktorer som gÀrningsmannens karaktÀr, tidigare brottslighet och liknande kunde vÀgas in i uppsÄtsbedömningen. Det hypotetiska provet riskerade dÄ att bli ett oförutsÀgbart och godtyckligt instrument vid faststÀllande av uppsÄt.
VÄren 2004 kom rÀttsfallet som mÄnga vÀntat pÄ.
Liv med kvalité vid 75+ : En intervjuundersökning av Àldres uppfattning om livskvalitet och boende
Bakgrund: Med en vÀxande andel Àldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott Äldrande och vad Àldre sjÀlva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom omrÄdet i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden Àr en viktig kontextuell faktor sÀrskilt mot bakgrund av att ca hÀlften av alla personer som Àr 80 Är och Àldre bori en bostad med bristande tillgÀnglighet.Syfte: Att undersöka synen pÄ den egna livskvaliteten hos personer i den tredje Äldern och identifiera vad som Àr viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förstÄelsen för enskildas uppfattningar om vad som Àr viktigt för upplevd livskvalitet under Äldrandeprocessen. Den avser ocksÄ att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samt ge ökad kunskap om hur Àldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje Äldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 Är och Àldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex mÀn, befann sig alla i ?den tredje Äldern? som omfattar den aktiva period i livet som intrÀder efter avslutat yrkesliv.
Revisionsplikt & Skattefel i Sverige : Hur resonerar intressenter pÄ den Sociopolitiska arenan?
Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.
KÀrlekens konstruktion ? En intervjustudie om att leva polyamoröst, relationsanarkistiskt eller icke-monogamt i ett samhÀlle med monogami som norm
Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.
Delade Meningar II : Slopad revisionsplikt och dess inverkan pÄ Skatteverket
Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.
à rsredovisning i mindre företag - Effekter vid tillÀmpning av K2
Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Ă
rsredovisning i mindre företag (K2) vilket Àr frivilligt atttillÀmpa frÄn den 31 december 2008. K2 medför bÄde förenklingar och begrÀnsningar, och detfinns skÀl för alla mindre företag att enskilt övervÀga om de ska vÀlja att tillÀmpa detallmÀnna rÄdet. Med anledning av detta har vi stÀllt oss tvÄ frÄgor; Vilka effekter fÄr K2:sregelverk pÄ mindre företags Ärsredovisningar? Medför K2 nÄgra skillnader eller Àr detallmÀnna rÄdet redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för hur tillÀmpningen av K2-reglerna kommeratt pÄverka mindre företags Ärsredovisningar.
Third party ownership inom professionell fotboll
Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.
Helstryp kontra sele - en studie om dess pÄverkan pÄ hunden
Under mÄnga Är har mÀnniskan försökt att kontrollera sin hund med hjÀlp av ett koppel fÀst i ett halsband eller i en sele. Hundar har en stark instinkt att dra nÀr de kÀnner tryck, till exempel hundar som drar i kopplet pÄ promenad, vilket Àr problematiskt vid koppeltrÀning. Man kan ta till en del olika hjÀlpmedel för att fÄ hunden att sluta dra, men en del krÀver bÄde mycket kunskap och fÀrdighet för att anvÀndas rÀtt. Ett av dessa hjÀlpmedel Àr helstrypet, ett slags halsband som dras Ät runt hundens hals nÀr hunden drar. Detta Àr framtaget som ett trÀningsredskap nÀr man trÀnar med negativ förstÀrkning.
FrÄn folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 Är efter folkmordet
1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som vÀrlden har skÄdat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den hÀr studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 Är efter att folkmordet startade, under vÄren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav tvÄ exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. FrÄgestÀllningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur pÄverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien anvÀnds dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.
IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende : TillÀmpas standarden?
Vid ett möte i Lissabon Är 2000 bestÀmdes att det fanns behov av att öka jÀmförbarheten mellan företags Ärsredovisningar i olika lÀnder. Detta skulle Ästadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprÀttande av sina Ärsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) Är 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nÀmligen IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende.Med en nÀrstÄende relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestÀmmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan pÄverka ett företags finansiella och operativa strategier.
Topiaria
AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.
VarumÀrkespersonlighet- Den Emotionella Anknytningen mellan Besökare och Evenemang
I takt med upplevelseindustrins tillvÀxt, ökar Àven konkurrensen inom branschen. Evenemang som nöjesplattform konkurrerar direkt och indirekt med andra upplevelseinriktade verksamheter och behöver hitta nya sÀtt att fÄ kundernas uppmÀrksamhet. Forskning visar hur kunder tenderar att agera mer emotionellt vid sina köp, nÄgot som mÄnga företag försöker bemöta. Produktproducerade företag har sedan lÄngt tillbaka anammat varumÀrkespersonlighet som en del i marknadsstrategin för att kommunisera och personlighetsanknyta med kunder. Tidigare studier har visat att företag som vÀljer att personifiera sitt varumÀrke nÄtt stor framgÄng pÄ dess marknad.
Att koka soppa pÄ en spik : Konsten i att bygga varumÀrken i smÄ- och medelstora företag
SAMMANFATTNINGExamensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE55E, VT2012.Författare: Mikael Furö och Fredrik JohanssonHandledare: Christine TidÄsenTitel: Att koka soppa pÄ en spik ? konsten att bygga varumÀrken i smÄ- och medelstora företag.Bakgrund: Vi mÀnniskor lever i en vÀrld av överflöd av produkter och dagens teknik gör det möjlighet för företag att tillverka i stort sett samma varor med samma kvalité till lika priser, vilket gör att företag har svÄrt att differentiera sina varor frÄn konkurrenternas. Att tjÀna snabba pengar Àr inte lÀngre hÄllbart utan företag mÄste jobba pÄ att skaffa sig lÄngsiktiga konkurrensfördelar. VarumÀrken har mÄlats upp som lösningen och varumÀrken finns i lika mÄnga utföranden som det finns produkter. Dock Àr mycket litteratur kring varumÀrkesuppbyggnad skriven med stora företag i Ätanke.
K2 - lösningen pÄ den administrativa bördan: En flerfallstudie ur ett företagsperspektiv
Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framstÀllningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrÀvande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsÀttningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med mÄlsÀttningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltÀckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 fÀrdigstÀlldes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till Àldre normgivning.
Konkurrensklausuler vid företagsöverlÄtelse och i anstÀllningsavtal
NÀr man som utexaminerad student skall bege sig ut i arbetslivet för att för första gÄngen söka en fast anstÀllning, finns det vissa fallgropar som man gör bÀst i att försöka undvika. Titta inte bara pÄ lönen, arbetsuppgifterna och arbetstiden, utan Àven pÄ anstÀllningsvillkoren i övrigt och dÄ inte minst pÄ vad som gÀller efter anstÀllningens upphörande. Det Àr inte alls ovanligt att man i all sin upphetsning och lycka över att man Àntli-gen fÄtt en anstÀllning glömmer bort att noga granska sitt anstÀllningsavtal med tillhörande klausuler. Det Àr lÀtt hÀnt att man, i den stora tacksamheten till sin ar-betsgivare för att denne haft godheten att anstÀlla just Dig, accepterar en klausul som senare kan komma att inskrÀnka ens möjligheter till framtida förvÀrvsarbeten. Denna uppsats skall belysa vad ett sÄdant förfarande i framtiden kan leda till med oförutsedda konsekvenser och rÀttsliga tvister.