Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgÄng pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt VÀrldsbankens Control of Corruption Index som lÀmpliga indikatorerpÄ graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer anvÀnds tvÄ dimensionersom den amerikanske samhÀllsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det vÀrldsomspÀnnandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvÀrkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulÀra vÀrderingar och överlevnadsvÀrden visaviemancipativa frihetsvÀrden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förÀndring, sÄledes anvÀndsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator pÄ socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhÀver nÀrvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

I denna empiriska studie behandlas miljöundervisningen för en hÄllbar utveckling, utifrÄn fritidspedagogers och fritidshemmets perspektiv. Syftet med studien var att undersöka fritidshemmets syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling och lyfta fram hur fritidspersonalen arbetar med hÄllbar utveckling. En kvalitativ intervjustudie lÄg till grund för data insmlingen och resultatet visar att fritidspedagogerna i sin miljöundervisning frÀmst ser begreppet som naturvetenskpligt dÀr de i praktiken arbetade med kÀllsortering och Ätervinning. En viktig del i fritidspedagogernas arbetssÀtt var att arbeta utifrÄn ett socialt perspektiv, dÀr undervisning skedde i diskussion och dialog med eleverna. .

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Bakgrund: Arbetet med hĂ„llbar utveckling har ökat vĂ€sentligt under det senaste decenniet och mĂ„nga begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hĂ€nsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frĂ„gor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mĂ€ta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, Ă€r en av de frĂ€msta och har under det senaste Ă„rtiondet blivit vĂ€l etablerat och ett internationellt erkĂ€nt ramverk. Även i Sverige redovisar mĂ„nga företag enligt riktlinjerna och Ă„r 2007 tog nĂ€ringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hĂ„llbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hĂ„llbar utveckling.

Sammanfattning:Det svenska flygvapnet har lÄng erfarenhet av simulatorer och de anvÀnds för pilotutbildning och trÀning inom mÄnga av de flygsystem som flygvapnet opererar. Dock visar statistik pÄ att nyttjandegraden av dessa anlÀggningar inte Àr fullstÀndig. Det tillsammans med att det i vissa fall saknas en tydlig och tillrÀcklig inriktning för verksamheten, vÀcker frÄgor kring hur effektivt simulatorerna egentligen anvÀnds.Syftet med denna uppsats var att undersöka om piloter som tjÀnstgör pÄ en insatsdivision i det svenska flygvapnet upplever att deras trÀning i simulatorer tillför nÄgot till deras kunnande och utveckling, samt hur deras upplÀgg och genomförande av trÀningen i sjÀlva verket ser ut.Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med insatspiloter under en trÀningsperiod i Flygvapnets Luftstridssimuleringscenter (FLSC). Deras svar analyserades sedan med hjÀlp av operationella indikatorer hÀrledda ur sÄvÀl allmÀnna trÀningsteorier som mer specifika forskningsresultat kopplade till simulatorers egenskaper i sig.Resultatet visar att piloterna anser att simulatorer Àr ett vÀrdefullt komplement till deras flygtrÀning och om flygvapnets simulatorer nyttjas pÄ ett ineffektivt sÀtt, beror det med stor sannolikhet inte pÄ insatspiloternas instÀllning till simulatortrÀning eller bristande kunskaper hos dessa kring hur simulatorer bör anvÀndas..

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivÄ), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den hÀr studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgÄngsfaktor, hur företagen mÀter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmÀtnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgÄngsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstÀmmig bild av huruvida arbetsmiljö Àr lönsam. DÀrtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö Àr lönsam pÄ svÄrigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöÄtgÀrder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning krÀver respektive pekar pÄ vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning pÄ samma sÀtt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingÄ i en sÄdan styrning för att styra, följa upp och utvÀrdera utifrÄn.

KÀrnkraftverk Àr högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den hÀr komplexiteten kan smÄ olyckor fÄ katastrofala följder. NÀrvaron av komplexitet försÀmrar förmÄgan att förstÄ situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kÀrnkraftsdomÀnen krÀver ett agilt beteende för att hantera den höga nÀrvaron av komplexitet. Agilitet Àr förmÄgan hos en enhet att framgÄngsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förÀndrade omstÀndigheter. Syftet med arbetet Àr att utveckla ett mÀtverktyg för att identifiera indikatorer pÄ agilt beteende i stabsverksamhet inom kÀrnkraftsdomÀnen.

Studien som genomförts, hade till syfte att fÄ syn pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfÀllen för hÄllbar utveckling. De metoder som anvÀndes för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan, var en öppen enkÀt som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lÀrande för hÄllbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lÀrande för hÄllbar utveckling, till stor del ligger i att vÀrna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. ArbetssÀttet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssÀtt dÀr delaktighet, dialog, kritiskt tÀnkande och inflytande Àr viktiga delar.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras pÄ svensk valdata frÄn 1973 och framÄt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler sÄvÀl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder pÄ att varken logistisk regression eller SUR Àr lÀmpliga att anvÀnda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression krÀver en sÄdan förenkling av det politiska landskapet att nÄgra meningsfulla slutsatser Àr svÄra att dra.