BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hjÀlpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsÀttning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI. Studien Àr en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 Är.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

AnvĂ€ndandet av miljöledningssystem som ett verktyg i företags miljöarbete har vuxit fram med miljöarbetets utveckling. Miljöarbetet har genomgĂ„tt stora förĂ€ndringar och dess komplexitet har ökat. Idag krĂ€vs ett mer strukturerat och systematiskt arbetssĂ€tt som resulterat i miljöledningssystemens framvĂ€xt. Åsikterna gĂ€llande miljöledningssystemens funktion, nytta och bidrag till miljöförbĂ€ttring har dock gĂ„tt isĂ€r. Inom Vattenfall AB Vattenkraft bedrivs miljöledningsarbete enligt de mest kĂ€nda och utbredda internationella standarderna ISO 14001 och EMAS.

HÄllbar utveckling som begrepp anvÀnds frekvent i dagens samhÀlle och Àr ocksÄ det övergripande mÄlet för svensk nationell strategi. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÄllbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de tvÄ största politiska partierna i Sverige. Dessa tvÄ partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns vÀsentliga skillnader mellan de bÄda partiernas miljöpolicys som Àr grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frÄgor som demokrati, social rÀttvisa och vÀlfÀrdsfrÄgor, och deras miljöpolicy överensstÀmmer till stor del med hÄllbar utveckling. Moderaterna utgÄr frÄn liberalkonservativa idéer med utgÄngspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

SammanfattningSyftet med studien Àr att ge förstÄelse för hur arbetet kan se ut pÄ ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvÀgagÄngssÀtt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebÀr för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfÀllen pÄ tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. UtifrÄn det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men Àven information utöver vÄr frÄgestÀllning.

De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

Det har lÀnge varit kÀnt att stÄlkonsumtionen har en stor betydelse för samhÀllsutvecklingen. En ökad stÄlkonsumtion betraktas ofta som en indikator pÄ ekonomisk utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Kinas stÄlkonsumtion förhÄller sig till den snabba ekonomiska utvecklingen och i vilken inriktning gÄr sambandet, dvs. Àr det den ekonomiska utvecklingen som driver stÄlkonsumtionen eller vice versa. Undersökningen omfattar perioden mellan 1970 och 2011.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till anvÀnts som ett utmÀrkande exempel pÄ en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av vÀrldens sjömakter. FrÀmst Àr det den expeditionÀra förmÄga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.FrÄgan uppstÄr dÄ huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmÀrkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt prÀglad försvarsinriktning. DÀrutöver stÀlls frÄgan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av vÀrldens sjömakter kan ha.UtifrÄn en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, sÄ har dessa i allt vÀsentligt visat sig vara de förenklande och tÀckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. DÀrför har det Àven gÄtt att identifiera tre indikatorer som medger en jÀmförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har pÄ sÄ sÀtt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjÀmt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar Àn den expeditionÀra förmÄgan.

Tidigare forskning frÄn USA fastslÄr att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning strÀcker sig fram till Är 2000. Tanken med detta arbete Àr att applicera föregÄende forskares tankar pÄ den svenska marknaden för Ären efter 2000. Tanken med uppsatsen Àr att utreda ifall historiska vÀrden pÄ direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bÀttre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en utförlig kvantitativ del och en nÄgot enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester pÄ den datamÀngd som samlats in i form av regressionsanalyser.