Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrÄn det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod dÀr ledande politiker och tjÀnstemÀn frÄn kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad pÄ olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer frÄn de intervjuer som genomförts.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.

Syfte: MÄlet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smÀrttillstÄnd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde anvÀnda beteendeskalor som smÀrtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smÀrta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppssprÄk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstÀmning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare pĂ„ Elprogrammet förhĂ„ller sig till begreppet hĂ„llbar utveckling och pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen Ă€r utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsomrĂ„den: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsomrĂ„den överlappar varandra mer eller mindre och kan dĂ€rför inte ses som tre frĂ„n varandra skilda omrĂ„den. Kunskap: lĂ€rarna ansĂ„g att med hjĂ€lp av kunskap kunde hĂ„llbar utveckling erövras men Ă€ven att kunskap var hĂ„llbar utveckling i sig.

Vi har undersökt pedagogernas syn pÄ den fria leken betydelse i förskolan den förekommer bÄde i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att den fria leken Àr viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser Àven att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

VÄrt syfte med examensarbetet var att ta reda pÄ om elever i en sjÀtteklass i dagens skola fÄr en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och dÀrmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass pÄ mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lÀt alla deltagande elever svara pÄ en enkel enkÀt efter varje undervisningstillfÀlle. I vÄra dagliga observationer anvÀnde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lÀrandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lÀrare som berörts av arbetet.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Syftet med examensarbetet var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt och vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda metoden skolmedling. Medling Àr en metod som anvÀnds i olika konfliktsituationer i samhÀllet och metoden har nu Àven anammats inom skolan, sÄ kallad skolmedling. Vi har genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger och 15 elever vid den kommunala grundskolan samt projektledaren för skolmedlingsprojektet i Norrbotten studerat skolmedling som konflikthanteringsmodell. Av litteraturstudien kan vi konstatera att skolmedling Àr ett bra verktyg att anvÀnda sig av för att hantera konflikter i skolan. I vÄr empiriska studie kunde vi se indikatorer pÄ att skolmedling bidrog till att elever lÀrde sig konfliktkompetens genom att de visade stort engagemang för skolmedling och var kunniga inom omrÄdet.