Syfte:Att på den svenska marknaden undersöka effekten av resultatmanipulering, efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Metod:Kvantitativ datainsamling använd's för att utföra regressioner del's för beräkning av EM, del's för identifiering av signifikanta förklaringsvariabler. Informationen hämta's bland annat från årsredovisningar, SIS Ägarservice och Datastream. Studien har en deduktiv ansat's. Teoretiska perspektiv:Ett antal bolagsstyrningsteorier har behandlat's rörande agentprincipalförhållanden, institutionellt ägande samt separation av ägande och kontroll.

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares inställning till optionsprogram har förändrats de senaste åren mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag på eventuella förbättringar av dagens optionsprogram och på alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka våra kunskaper om optioner som incitament. Därefter genomfördes personliga intervjuer med en eller två optionsinnehavare på fyra olika företag.

Från och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och därmed även IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla aktierelaterade ersättningar i sin redovisning. Denna standard kräver att företagen ska ta upp dessa ersättningar som en kostnad i resultaträkningen till dess verkliga värde och med en direkt effekt på eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade Incitamentsprogram är en relativt ny ersättningsform där det ekonomiska deltagandet är särskilt stort, eftersom ersättningsnivån direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersättningsformer är i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieägarnas intressen i ett trepartsförhållande, och i ett snävare att attrahera, behålla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Goodwillposten är ett mycket omdebatterat område inom redovisningen då värderingsmetoderna som tillämpas har stora inslag av subjektiva bedömningar. I Balans belyser Lennartsson börsens krav på ökad transparens inom området och vid tillämpningen av IAS 36, där Buisman även konstaterar att standarden tillåter stora inslag av subjektivitet[1]. En undersökning gjordes av Carlin och Finch 2008 då de granskade 105 australienska företag och deras val av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill. Man valde att med hjälp av CAPM räkna fram teoretiska diskonteringsräntor för varje enskilt företag, dessa jämfördes med företagens redovisade diskonteringsräntor för att undersöka om räntenivån var satt på en opportunistisk nivå för att påverka det redovisade resultatet. Med detta som grund anser vi att det är av intresse att studera om det finns ett bakomliggande opportunistiskt beteende hos företagen noterade på OMX Large Cap vid nedskrivningsprövning goodwill.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner.

Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten.

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att utreda hur ersättningen till verkställande direktörer i börsbolag har förändrats över en tidsperiod på sju år samt klargöra om företagen ändrat sina upplysningar till följd av de ökade regleringar som uppkommit under samma period.PROBLEM: Höga bonusutbetalningar till ledande befattningshavare kan anses som kontroversiella när de sker i samband med till exempel ökad arbetslöshet. När de makroekonomiska variabler som är prestationsdrivande är oförutsägbara kommer en stor del av förändringarna i företagens kompensation grundas på faktorer helt utanför företagsledningens kontroll. Mellan 2001 och 2005 var 60 procent av de bonusar som betalades ut till chefer vid svenska börsnoterade bolag baserade på förändringar i makroekonomiska variabler. När belöningssystem ansluts för mycket till mätbara variabler som aktiepris och kvartalsresultat uppkommer problem gällande ersättningar till ledande befattningshavare.METOD: Den hypotetisk-deduktiva ansatsen är det tillvägagångssätt som använts vid utformandet av denna uppsats då vi låtit pröva den befintliga teorin gällande belöningssystem empiriskt. Vi har även tillämpat den kvantitativa metoden då vi samlat in information via företagens årsredovisningar och därmed använt flera undersökningsenheter.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som även garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ämne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste årens uppmärksammade bonusskandaler, där företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrågan av ett investeringsalternativ där man undviker sådana ersättningsprogram. Vi tror att många anser att optionsprogrammen är oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hänsynstagande. Syfte & Bidrag: Vår ambition är att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmänna etiska placeringsreglerna även tar hänsyn till ytterligare en oetisk variabel, nämligen optionsprogram. Vi kommer även att analysera och sammanställa svårigheterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar ställning till specifika frågor.

Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga Incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom påverkade inte bara världens börser utan även förtroendet för näringslivets som sådant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfatt¬ning om hur för¬troendet för närings¬livet såg ut i Sverige men även vilken beredskap näringslivet själv hade för att stärka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primärt hade två övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbättrad styrning av svenska bo¬lag, men även att på den internationella marknaden höja kunskapen om och fram¬för allt för¬tro¬en¬det för svensk bolagsstyrning. Koden började gälla från och med den 1 juli 2005 och i år presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.