Vi vill presentera och jÀmföra svenska och amerikanska regelverk som reglerar redovisningen av bonus- och incitamentsprogram, undersöka hur redovisning av bonus- och incitamentsprogram har utvecklats i Sverige och koppla denna utveckling till det rÄdande lÀget i USA. KÀrnan i vÄr slutsats Àr att Sveriges företag tenderar att utforma sin redovisning av bonus- och incitamentsprogram mer och mer i likhet med hur dessa redovisas i USA. Vi har i vÄr undersökning sett att skillnaderna mellan lÀnderna, bÄde gÀllande regelverk och hur redovisningen ser ut i praktiken, har minskat..

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares instÀllning till optionsprogram har förÀndrats de senaste Ären mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag pÄ eventuella förbÀttringar av dagens optionsprogram och pÄ alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka vÄra kunskaper om optioner som incitament. DÀrefter genomfördes personliga intervjuer med en eller tvÄ optionsinnehavare pÄ fyra olika företag.

Bonus har under vÄren 2009 varit ett starkt kritiserat Àmne. Flertalet skandaler har varitbelysta av media, ledare har antingen tagit emot eller efter kritik avstÄtt frÄn bonus i denrÄdande lÄgkonjunkturen. I denna studie behandlar vi det omtvistade Àmnet bonus som ensymbol dÀr vi söker förstÄelse för laddningen ordet bonus har fÄtt. För att komma sÄ nÀraverkligheten som möjligt valde vi att utföra en kvalitativ fallstudie pÄ tvÄ företag somanvÀnder symbolen bonus. Studien kommer inte att resultera i en generaliseringsteoribland företag i allmÀnhet utan Àmnar inge förstÄelse för specifika situationer.FörhÄllandet kring varje företag Àr unikt och mÄste dÄ ocksÄ behandlas dÀrefter, studienkommer dÀrför visa hur det kan vara inte hur det Àr.Vi kommer i studien ta er genom tre steg med början i empirin, för att sedan lÄta dig tadel av vÄr tolkning av ordet bonus.

Bakgrund: I den allt hÄrdare konkurrensen har företagen blivit mer beroende av att ha motiverade medarbetare. Ett sÀtt att skapa motivation Àr genom bonus, men Àven ickemonetÀra incitament kan leda till att medarbetarna blir mer motiverade.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som motiverar svenska tjÀnstemÀn och deras instÀllning till olika motivationshöjande incitament i relation till den teori som finns skriven i Àmnet.AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr begrÀnsad till svenska tjÀnstemÀn i icke chefsposition som idag inte har nÄgra individuella monetÀra bonusar.Metod: PrimÀrdata Àr insamlat i en kvantitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ företag och en akademisk institution. SekundÀrdata Àr insamlat genom litteratur och artiklar. En deduktiv ansats och ett positivistiskt förhÄllningssÀtt anvÀnds. Teorin ligger till grund för enkÀten.Slutsatser: Det Àr mÄnga faktorer som skapar motivation hos svenska tjÀnstemÀn.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte Àgarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD Àr utsedd att leda företaget Àr det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar Àgarna. Vanligt förekommande Àr dÀrför att utforma en ersÀttning med bÄde fasta och rörliga delar.ErsÀttningar till VD som forskningsomrÄde har utvecklats starkt sedan 1980-talet dÄ företagens anvÀndande av bonus ökade kraftigt. MÄnga forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det rÄder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det stÄr dock klart det finns mÄnga olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt pÄ studiens resultat.

This paper seeks to investigate whether there is a positive relationship between bonus as a part of total executive compensation and lower accounting quality among Swedish companies. In this study, accounting quality is defined as the degree by which a company's earnings are subject to earnings management. To detect earnings management accrual-based modified Jones model is applied to companies listed on the Large-, Mid- and Small-Cap lists on the Stockholm stock exchange during 2011. We find a statistically significant positive relationship between bonus as a part of total executive compensation and lower accounting quality. Thus, in line with prior research, our results suggest that managers, interested in maximizing their bonus, will select income increasing accruals to manage earnings upwards.

Den teori som redovisas i denna studie sÀger att en vd borde ersÀttas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetÀra incitament leder till höjd anstrÀngning hos individen, vilket resulterar i en bÀttre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation frÄn vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet Är t-1 och kortsiktig rörlig ersÀttning vilken betalas ut Är t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten frÄn denna tyder pÄ att ett sÄdant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort pÄ bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvÀrdera anvÀndbarheten och funktionen av sÄdana system. För insamling av information inom problemomrÄdet har teorier hÀmtats frÄn litteraturen samt empiriskt material frÄn företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vÀvs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera pÄ de tre största aktörerna pÄ den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jÀmförbara i storlek och tillsammans stÄr för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta omrÄde Àr management litteratur. Denna har i sin tur emellanÄt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar pÄ belöningar och incitamentsprogram.

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelse för VD-bonus kopplad till prestation och anvÀndningen av bonustak. Undersökningens intention Àr att hitta forskningsproblem för en djupare studie. För att skapa förstÄelse kring detta valde vi att göra en kvantitativ studie av de 33 mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Vi genomförde telefonintervjuer med nio av dessa dÀr vi stÀllde frÄgor kring hur företagens bonusutformning sÄg ut, vilka mÄl och mÄtt bonusen baseras pÄ, hur bonustaket var utformat samt orsak till bonus, mÄl och tak. Det teoretiska fundament som vi bygger vÄra diskussioner pÄ Àr agent- och stewardshipteorin.

Denna uppsats analyserar lönesÀttningsproblematik utifrÄn ett entreprenöriellt perspektiv dÀr syftet Àr att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda pÄ hur MediaPilot pÄ ett bra sÀtt skall implementera ett belöningssystem för deras anstÀllda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgÄtt ifrÄn tre punkter; först har vi den grundlÀggande diskussionen som behandlar sjÀlva uppsÄtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig frÄn mÀngden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi pÄ hur lönesÀttning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi Àr av uppfattningen att MediaPilot bör sÀtta en sÄ stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delÀgarprogram som slÄr in efter ett visst antal Är. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt kunna förmedla, via monetÀra incitament, det budskap som MediaPilot vill fÄ fram till de sökande. .

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats Àr deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden Àr en survey genom dokumentstudie, av frÀmst kvalitativ karaktÀr. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrÄn bÄde ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkstÀllande direktörer och andra chefer har pÄ senare tid fÄtt allt större plats i media. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall Àven analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat.Uppsatsen bygger pÄ en skrivbordsundersökning dÀr vi studerat nitton företag pÄ Large Cap listan. DÄ möjligheten att studera samtliga företag pÄ Lage Cap listan Àr för omfattande, valde vi att hÄlla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femÄrsperiod för att pÄ sÄ vis fÄ en större förstÄelse om hur det ser ut över tiden.Vi har valt att anvÀnda oss av teorier som Àr inriktade pÄ att besvara hur en ledare motiveras av bonus.

För att nÄ uppstÀllda mÄl har organisationer valt att anvÀnda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebÀra extra ersÀttningar utöver den fasta lönen som anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anstÀllde. Bonus rÀknas som en extra ersÀttning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. UtifrÄn resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank pÄverkas av belöningssystemet för att nÄ de uppstÀllda mÄlen.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur belöningssystem pÄverkar medarbetarna att uppnÄ mÄlkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod Àr mest lÀmplig. För att genomföra vÄr uppsats pÄ ett utför-ligt sÀtt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen Àr att icke-monetÀra belöningar utgör en större motivationsfaktor Àn monetÀra belöningar i efterstrÀvandet av mÄlkongruens.

I uppsatsen undersöks hur det mer förmÄnliga jobbskatteavdraget för Àldre personer över 65 Är kan tÀnkas pÄverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att fÄ fler Àldre personer att förlÀnga sitt arbetsliv för att stÀrka finansieringen av vÀlfÀrden, fÄ fler som försörjer fÀrre. För att mÀta incitamenten att arbeta berÀknas alternativvÀrdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar pÄ att det mer förmÄnliga jobbskatteavdraget för Àldre personer över 65 Är pÄverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemÀrkelse. Dessutom under vissa förutsÀttningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler Är och dÀrmed förskjuta pensioneringsbeslutet framÄt i tiden..

Svenska företag har under mÄnga Är anvÀnt sig av incitamentsprogram för anstÀllda. Bonus, optioner och pensioner Àr incitamentsprogram som bolagen anvÀnder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behÄlla nyckelpersoner. Ett exempel pÄ en nyckelperson Àr den verkstÀllande direktören. Det senaste decenniet har prÀglats av stora finansskandaler runt omkring i vÀrlden. Sverige har sedan 2000 gÄtt igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, dÀr Skandiaskandalen Àr ett uppmÀrksamhet exempel.